Mystiska mikroplaster ökar i våra vattendrag

Textstorlek:

Våra vattendrag och sjöar innehåller en del mikroplastpartiklar. Allra mest mikroplaster har man hittat i Svartåns utlopp i Hjälmaren och Munksjöns utlopp i Vättern.Forskaren Anna Rotander på Örebro universitet vill dock inte dra för långtgående slutsatser av det.

Plast i haven, inte minst så kallade mikroplaster har varit i fokus en tid. Men vilka är egentligen de viktigaste utsläppskällorna, varifrån kommer plasten?

Anna Rotander, forskare på Örebro universitet, forskar om mikroplaster i våra vatten.

– Vi ville börja i våra sötvattensjöar, vid källorna. Där kan man inte skylla föroreningar på saker som händer i andra länder.

Hög koncentration i tillflöden

Forskargruppen har därför genomfört mätningar i Mälaren, Hjälmaren, Vättern och Vänern. Det gick till så att man, på utvalda platser placerade en pumpanordning som pumpade upp 20 kubikmeter vatten, vid ungefär samma tid. Detta vatten fitrerades genom ett speciellt filter, där man fångade upp mikroplastpartiklarna. Allra högst koncentration fann man då vid tillflödena till Vättern och Hjälmaren.

– Proven visar att det fortfarande är tämligen låga nivåer ute i sjöarna. Det beror helt enkelt på att plastpartiklarna späds ut och sjunker till botten. Men i tillflödena var det lite värre.

– I Svartån mätte vi upp sju mikroplastpartiklar per kubikmeter. Det låter ju kanske inte så mycket. Men med tanke på att det, vid högt flöde, kan passera upp emot 60 kubikmeter i sekunden kan det rätt snabbt bli tal om rätt stora mängder.

Även Munksjön i Jönköping fick liknande siffror. Munksjön är ett av Vätterns viktigare tillflöden.

– Nu ska man ha klart för sig att våra mätpunkter inte riktigt är rättvisande på alla platser. Av olika skäl kunde vi exempelvis inte mäta inne i Eskilstunaån, utan ute i Mälaren, där viss spädning skett. Vi hade kanske fått liknande värden där om vi mätt i själva tillflödena på alla platser. Vi vet att städer är stora källor till mikroplastutsläpp. Att det finns olika föroreningar i Svartån är ingen överraskning. I Jönköping är det allmänt känt att ska man hitta någon skit, ja, då ska man leta i Munksjön, den har omgivits av industrier och bebyggelse under lång tid. Men faktum är att värdena är högre vid Svartån och Munksjön än i vattendrag exempelvis i Stockholm.

Exakt vad mikroplaster kan orsaka för problem vet man inte riktigt.

– Helt klart är att vattenlevande djur som får i sig mycket plast kan få svårt att tillgodogöra sig näring. Man hittade ju en val med 40 kilo plast i magen. Men vi vill också stämma i bäcken. Vad händer om 50, 100, eller rentav 1000 år om vi fortsätter som vi gör. Kommer vi ha en ogenomtränglig plastkaka på Hjälmarens botten då?

Anna menar dock att man inte ska oroa sig för plast i dricksvatten.

– Nej, mer än 99 procent av alla partiklar filtreras bort i reningsverken.

En sak som kan verka skrämmande är att forskningen egentligen inte vet varifrån mikropartiklarna i vattnet kommer.

– Vi vet att städer är stora källor, men inte exakt vad det är för plast. Vi vet också att all plast som någonsin kommit ut i vattnet blir kvar, för alltid. Plast verkar brytas ner till sådana här partiklar, men försvinner inte.

En hel del av partiklarna kan dock härledas som fibrer från våra textiler. Men mycket kan man bara gissa sig till.

– Man kan tänka sig plastmaterial som hamnar i jorden med konstgräs, fyllnadsmaterial och liknade. Vi vet också att mycket plast hamnar i jorden på byggarbetsplatser.