Värna tilliten och demokratin

Textstorlek:

Att summera ett år som ligger bakom och ta de första stegen in i ett nytt är alltid ovisst. Ändå är mycket sig likt. Som i politiken. Valåret 2018 bjöd på överraskningar. Positionerna låstes fast långt före valet men ingen kunde förutse den långdragna regeringsbildning som ännu pågår. Om tilliten till det demokratiska systemet ska bevaras intakt bör en regering finnas på plats inom de närmaste veckorna.

Klimatet blir en av de första och största frågorna för den nya regeringen att ta sig an, tillsammans med andra nationer i EU och FN. Den nya ministären måste tydligt markera mot dem som vill åsidosätta demokratin i tron att detta ska rädda planeten.

Filosofen Torbjörn Tännsjö skrev i DN 28/11 2018 att det är dags att genom en kupp införa global despoti för klimatets bästa. ”Intressant”, menade meteorologen Per Holmgren och berömde Tännsjö för att våga ”tänka utanför boxen”. Per Holmgren är mannen som Miljöpartiet lyfter fram som toppnamn tillsammans med Alice Bah Kuhnke inför EU-parlamentsvalet i vår. Man tar sig för pannan.

All erfarenhet visar att demokratiska länder är överlägsna diktaturer, både i att undvika konflikter och i att genomföra effektiva miljöåtgärder. Demokratier har aldrig varit i krig med varandra och nationer med folkstyre torde ha vida större förutsättningar att respektera och kontrollera beslut som fattas på globala klimatkonferenser, än länder utan allmänna val och mänskliga rättigheter.

Rött kort borde gälla för de debattörer som inte värnar demokrati och rättsstat. Och apropå rättsstat är en av de ”utmaningar” som en ny regering omgående måste ta sig an, den skenande gängkriminaliteten och det dödliga våld den sprider. Närmare 300 skjutningar, nästan en om dan, noterades i Sverige under 2018 (siffran från SVT den 16 december). Av dessa fick 44 dödlig utgång. Fler människor dödades i skjutningar i fjol år än under 2017.

Ökningen är dramatisk om man jämför några år bakåt. Tolv personer dog i skjutningar 2012 och åtta personer 2006. ”Ett misslyckande för hela samhället”, enligt rikspolischef Anders Tornberg. Det har han onekligen rätt i, men främst är det ett misslyckande för rättsväsendet och den stat vars primära uppgift är just skyddet av medborgarna. Historien visar att det finns gränser för vad ett samhälle tål i form av interna och externa påfrestningar.

Tilliten är ännu stark, dock är de skeenden som beskrivs här ovan exempel på sådant som riskerar att urholka den: parlamentarisk röra, skenande våld och en ”ändamålet helgar medlen-attityd”, bland annat i klimatkampen.

Tilliten, kallad ”det nordiska guldet”, är ett kitt som håller ihop samhällen, uppbyggt under generationer och med värden som värnats och vårdats av många. Att fortsätta värna den är helt nödvändigt för att bevara demokratin.