Vad äter vi?

Mer närodlat och mer ekologiskt - det vill vi ha. Men många kommuner tycks vara dåliga på omsätta det i praktiken.
Textstorlek:

Var tredje kommun vet inte vilken mat de köper in, enligt LRF.
Samtidigt arbetar Örebro kommun hårt för att så stor del av inköpen som möjligt till det offentliga ska vara dels ekologiskt, dels så närodlat som möjligt.

När Länsposten nyligen intervjuade matkonsulenten Anna-Karin Landin (Hushållningsällskapet) så var hennes budskap:

– Det måste bli mer lönsamt att närodla grönsaker.

Flera grönsaksodlare har slagit igen, på grund av för dålig lönsamhet i förhållande till den stora arbetsinsatsen.

Örebro kommun hör till de kommuner som målmedvetet jobbar för att allt större del av maten till det offentliga, ska vara närodlad.

I nuläget tillhör man de kommuner landet som har mest ekologiskt och mest närodlat på tallrikarna, till exempel på äldreboendena.

– Vi vill vara en grön kommun i front, säger kommunalrådet Per-Åke Sörman (Centern) till Länsposten.

Region Örebro län arbetar efter samma princip:

– Vi ska även som region ligga i front för att vara en grön förebild, säger regionrådet Torbjörn Ahlin till Länsposten.

Samtidigt slår nu Lantbrukarnas Riksförbund fast att var tredje kommun i landet inte vet vilken mat de köper in.

Det gäller nöt- och fågelkött. Och siffrorna ser ännu värre ut när det gäller färska grönsaker, rotfrukter och ost.

Bakom dessa fakta ligger Livsmedelsverkets rapport ”Fakta om offentliga måltider 2018”.

Totalt handlar kommunerna upp livsmedel för sju miljarder kronor om året. Det är tre procent av landets hela livsmedelskonsumtion.

Livsmedelsverket menar också att det finns behov av bättre uppföljning av de offentliga måltiderna.

263 av landets 290 kommuner har svarat på frågorna som kartlägger bland annat matinköpen.

”Här ser vi en stor utmaning för kommunerna i framtiden” skriver LRF i en kommentar.