Nya regler och lagar

Alla som jobbar och betalar skatt ska numera betala TV-avgift, eller Public service-avgift som regeringen kallar den, via skattsedeln. Foto: Björn Palmqvist
Textstorlek:

Det var en hel del nya regler och lagar som började gälla vid årsskiftet. En del kommer påverka en hel del. En stor förändring gäller TV-licensen, som avskaffas och ersätts med en skatt, som alla ska betala, oavsett om man äger en TV. en annan förändring är att karensdagen vid sjukdom ersätts med ett karensavdrag.

TV-licensen, den gamla, som man betalar via en faktura om man har en TV i hushållet, försvann alltså vid årsskiftet. Den nya avgiften ska istället tas in via skattsedeln, och, för ett hushåll med flera vuxna som arbetar blir det dyrare, medan det i ett hushåll där bara en person jobbar blir billigare.

TV-skatten, eller public-serviceavgift, som regeringen kallar den, ska motsvara en procent av inkomsten upp till ett visst tak. Taket är drygt 1 300 kronor per år. Så mycket ska alla som är över 18 och arbetar betala. Tidigare vare avgiften per hushåll 2 400 kronor, så är man två som har inkomst blir det en höjning med bara 200 kronor per år. Är man fler arbetande i hushållet blir det däremot en rejäl höjning.

Avgiften gäller alla som har en inkomst och betalar skatt. Alltså både de som yrkesarbetar eller har pension. Man ska alltså betala även om man inte har TV, eller tittar på svensk TV via internet.

Har man en inkomst under 13 600 kronor i månaden kommer man att betala en reducerad avgift, 700 kronor per år.

Att avgiften läggs på skattsedeln kommer förenkla hanteringen. Man slipper ringa runt och fråga folk om man betalat avgiften.

Bakgrunden till förändringen är givetvis att TV-tittandet förändrats. Det är ju numera lika vanligt att man tittar på TV eller radio via en telefon, eller via en dator. Det är också så att TV, och radiolyssnandet individualiserats, det vill säga att varje person i familjen tittar på varsin skärm. Att som det var fram till årsskiftet, ha en avgift baserad på om man ägde en TV heller inte var inte längre en hållbar väg. Det har blivit vanligare att välja att inte ha någon TV, men ändå titta på TV, via internet.

De som inte betalar skatt, exempelvis studerande med studiestöd, betalar ingen TV-avgift.

Om du blir sjuk så är nu också den så kallade karensdagen borttagen. Man kan kanske kalla karensdagen ett slags självrisk för sjukförsäkringen. Den har inneburit att man helt enkelt inte får något betalt första dagen man är sjuk. Nu ersätts det systemet med att man istället får 20 procent avdrag på en genomsnittlig veckolön.

Skälet till att man gör den förändringen är enligt regeringen för att systemet ska bli mer rättvist. Karensdagen har missgynnat de som inte har regelbundna arbetstider, kontorstid, exempelvis brandmän och undersköterskor som jobbar oregelbundet, helger och nätter.

För de som fortfarande arbetar regelbundet dagtid innebär inte avdraget någon större förändring, med ett undantag. Det har varit så att om man arbetat mer än halva arbetsdagen för att sedan bli sjuk har man sluppit karensdag. Den möjligheten försvinner nu.

En annan förändring gäller rökare. Gillar man att ta sig ett bloss på restaurangernas uteserveringar gäller att passa på i maj och juni. Från och med första juli gäller nämligen generellt rökförbud även på uteserveringar. Sedan många år är det ju så att man inte får röka på restauranger. De flesta är nog överens om att det inneburit en positiv revolution, inte minst för de som arbetar på krogarna. Men trots det är krogarnas och övrig besöksnärings branschorganisation, Visita, kritisk till lagen. Man menar att det nu kommer bli färre gäster eftersom man inte längre har någonstans att hänvisa rökare.

Bolagsskatten kommer också att sänkas med start i år. Den ska sänkas i steg med början 2019, från dagens 22 procent för att landa på 20.6 2021. Man vill på det sättet hålla kvar bolag som är aktiva i resten av världen i Sverige. Dagens nivå, på 22 procent är ungefär på EU-genomsnitt, efter sänkningen kommer vi ha låg bolagsskatt jämfört med många andra EU-länder.

Under 80-talet låg bolagsskatten på 52% innan den stora skattereformen i början av 90-talet då bolagsskatten sänktes till först 40%, sedan 30% och därefter ytterligare en sänkning (1994) till 28% som höll sig till 2008. 2009 sänktes skatten ytterligare till 26,3% för att några år senare (2013) sänkas till dagens nivå på 22%.

Det så kallade jobbskatteavdraget kommer också att höjas. Avdraget är i praktiken en skattesänkning för alla som arbetar. Med en månadslön på cirka 30 000 kronor innebär höjningen av avdraget man kommer betala 200 kronor mindre per månad i skatt. Det höjda jobbskatteavdraget är en effekt av att det nu är den moderata M-KD-budgeten som gäller.

En ny lag gäller barnäktenskap. I Sverige är barnäktenskap förbjudna i lag sedan 1700-talet. Sedan 1973 gäller 18 år som lägsta ålder för att gifta sig. Men i andra länder kan det se annorlunda ut. Av någon anledning har barnäktenskap ingångna i andra länder varit giltiga i Sverige via olika undantag, trots att det är fullständigt självklart att barn inte ska leva i äktenskap. Från första januari gäller en ny lag: Inga utländska barnäktenskap är erkända i Sverige. Undantag ska aldrig kunna göras om någon av parterna fortfarande är under 18 år.

För spelare blir det också nyheter. Spelmarknaden i Sverige konkurrensutsätts genom införandet av ett licenssystem. Det innebär att alla spelsajter, som i praktiken vänder sig till Svenska spelare redan nu, måste ha licens för att vara verksamma i Sverige. Aktörerna måste även betala skatt i Sverige och skydda spelare mot överdrivet spelande.

Källa: Regeringen.