Landsbygden drabbas

Textstorlek:

Under parollen ”Framtidens telenät” fortsätter Telias nätbolag, Skanova, att klippa ner kopparledningar på landsbygden. Frågan är dock om det inte är själva framtiden man klipper av. Nedsläckningen av kopparnätet går nämligen betydligt snabbare än utbyggnaden av dess ersättare. På många platser är nog risken stor att det inte blir någon fiber.

– Här Lindesbergs kommun har man klippt ner kopparnätet i drygt halva kommunen. På flera av de platser där kopparledningarna klippts har bredbandsprojekten avstannat. På vissa platser är det nog ytterst tveksamt om det över huvudtaget blir något av, säger Jonas Kleber, kommunalråd för centerpartiet.

Kommunen har till och med erbjudit sig att ta över kopparnätet och underhållet av det på vissa platser. Inget som Skanova varit intresserade av.

– Jag själv bor på ren landsbygd, mellan Vässlingby och Finnåker. Här klippte de nätet för ungefär ett år sedan. Det är nog bara att inse att här blir det aldrig tal om fiberutbyggnad. Vi är nu hänvisade till mobilt bredband. Visst, det fungerar, men är inte alls jämförbart med fiber. Väder, grannarnas surfvanor, löv på träden och allt möjligt påverkar. Det gäller att man planerar och väljer rätt tid när man exempelvis ska göra SAM-ansökan för EU-bidrag, fortsätter Kleber.

Jonas menar dock att han ändå är privilegierad

– Vi har ju trots allt täckning för mobilt bredband. Jag vet flera kommuninvånare som inte har tillgång till något slags internet, överhuvudtaget. Det är på vissa platser inte ens säkert att det går att skicka sms, eller tala i mobiltelefon. Som vanligt är det landsbygden som drabbas, som blir efter.

Det pågår fiberprojekt. Men det går trögt. På flera platser har projekten aldrig kommit igång.

– Jag tror risken är uppenbar att flera av de projekt som är planerade i kommunen också kommer stanna av och bidragspengarna gå tillbaka till staten. Flera aktörer tog ju åt sig stora områden med landsbygdshushåll och sökte stöd. Det blev rentav konkurrens mellan aktörerna om att skriva avtal. Sammantaget har det dock varit svårt att få ihop de 80 procent som behövs för att gå vidare. Man har inte nått fram med information och väljer istället att fokusera på områden där det är lönsammare, billigare, att bygga.

Andreas Eriksson, IT-ansvarig på Lindesbergs kommun håller med.

–Tidigare hanterades ju stöd för utbyggnad av fiber via kommunerna och Länsstyrelsen. Det var via lokalt engagemang, föreningar som stödpengarna hanterades. Det systemet hade brister, men för landsbygdens del var det ingen tvekan om att det fungerades bättre.

Numera kan ju de kommersiella aktörerna söka stöd för att bygga bredband på landsbygden. – Det har gjort gjort att de områden där det är lättast, billigast, mest kommersiellt gångbart att bygga som får bredband. Är det glesare mellan hushållen, som det är på landsbygden, ja, då blir det ofta ingenting av. Man knyter upp folk i avtal, det kommer upp skyltar, men sedan stannar det ofta av.

Andreas menar att det faktum att fiberutbyggnaden på landsbygden bromsat upp är problematiskt ur flera aspekter.

– Förutom det självklara, att våra kommuninvånare hamnar utanför den digitala infrastrukturen så är det också så att även utbyggnaden av 4g och 5g, alltså bredband via mobilnätet bromsas upp.

Det är nämligen så att masterna för mobilt bredband kräver fiberledning.

– Vi måste se 5g, 4G som ett komplement inte en lösning, möjligen på enstaka platser.

Mycket talar alltså för att flera planerade fiberprojekt i Lindesbergs kommun där olika telebolag tecknat avtal med boende på plats, inte blir av.

– Då kommer pengarna för utbyggnaden gå tillbaka, oanvända till staten. Vi har också sett att man gärna prioriterar mycket områden där det är mest ekonomiskt fördelaktigt, trots att man får stödet. Vi från kommunen kan inte göra speciellt mycket. Jag tror man från regeringshåll måste agera och ändra på hur fördelningen av bredbandsstödet fungerar. Annars når vi inte upp till regeringens mål, att alla ska få tillgång till snabba bredbandsförbindelser.

Fiberutbyggnaden i Lindesbergs kommun har också försenats av att kommunen för flera år sedan försökte sig på en stadsnätsutbyggnad i egen regi.

– En misslyckad satsning som inte fungerade, säger Jonas Kleber.

Argumentet för att riva kopparnätet är att det är en föråldrad och otillförlitlig teknologi.

– Det stämmer, men den är bättre än ingen teknologi alls. Jag menar att det bärande skälet att riva kopparnätet inte alls är teknikskifte, utan kostnadsbesparing.

Rivningen har drabbat och kommer drabba även andra delar av länet under året.