Vem kommer att äga vår jordbruksmark?

Textstorlek:
Annons:

Frågan var rubrik i en föreläsning i en närliggande stad. Jag var inte på den, men rubriken väcker tankar. Jag tror att det är en rubrik som passar balkongbiologer och vänsterpartister som tycker det är självklart att ”vi tillsammans” ska äga jord och skog. De som lägger ut bilder på hyggen och skriver Snyft! Mina bästa vänner träden är brutalt nedhuggna!

Okej. Det kan hända att man måste ta viss mark för något viktigt ändamål. Och självklart finns det skog som ska skyddas på grund av naturvärden. Men då måste någon betala markägaren för att denne inte kan få någon inkomst på sin privata egendom. Äganderätten är grundlagsskyddad.

Det handlar om en ekonomisk investering eller missad inkomst för någon.
Samtidigt är jordbrukspolitiken ett ledsamt kapitel. På 50-talet fanns 280 000 jordbruk i Sverige, idag finns det 70 000. Trots att vi är hela 2.5 miljoner fler människor så har åker- och betesmark minskat med en miljon hektar. Vi är alltså betydligt fler svenskar i dag, men vi producerar inte mer mat. Varannan tugga du tar är importerad. Vår självförsörjningsgrad är lika med noll, erkänner självaste Jordbruksverket, eller åtminstone långt under 25 %, ingen vet riktigt. På 80-talet var den 80 procent. På 25 år har Sverige lyckats förlora hela kapaciteten att försörja sig själv. Vad beror det på?

Det måste bero på regeringar som inte ser till att bönder överlever på det de producerar. Om det är betydligt billigare att köpa importerad mat så gör folk det. Följden blir förstås att den svenska maten inte köps i tillräckligt stor utsträckning. Bonden lägger ner, åkrarna växer igen och det tar många år innan man får dem effektivt produktiva igen. Det är konstigt att världens krångligaste land inte kan göra regler som stödjer svenska bönder. Det verkar betydligt lättare att uppfinna regler som talar om för företagare hur viktigt det är att ha rätt sorts personalliggare samt hundratals olika regler för hur den ska användas, eller som i ett annat aktuellt fall, hitta på regler som gör att en skötsam invandrare med jobb åker ut ur landet på grund av att hans arbetsgivare gjort fel.

Frågan i rubriken väcker också frågan om expropriering. Just nu ligger ett förslag om förändring av exploateringsrätten. I den föreslås att staten ska kunna ta mark från markägare utan att betala för den. Skogsägare i Jokkmokk stämmer staten för att de förbjuder dem att bruka sin skog och samtidigt stoppar ersättning som ska betalas ut enligt lag. Staten har hittat på flera olika ursäkter för att komma undan vilka alla förkastas av juridisk expertis.
Staten kan alltså anse att det som är mitt helt plötsligt är deras utan att de behöver betala för det.

Tänk dig att ha banklån på en jordbruksfastighet där staten plötsligt bestämmer att du måste flytta för här ska byggas lägenheter. Tänk dig att du har en skog som du och din familj före dig gallrat och skött om i 80 år. När den sedan är fullvuxen får du inte hugga ner den och inte heller sälja den. Grundlurad.
Samtidigt säger landsbygdsminister Sven-Olof Bucht att ”äganderätten är grundlagsskyddad och inte ifrågasatt”.

Annons: