En Litteraturens lördag med Marie

Textstorlek:

Det är nu tredje året för Litteraturens lördag, som anordnas på Stadsbiblioteket i Örebro. Men det är första gången för Marie Kühler att närvara.

Tidigare i år släppte Marie, tillsammans med sin syster Cathrin Kühler Sperl, en bok om sin far, den kände dansaren Lasse Kühler.

Dansare var förresten bara en sak som stod på hans visitkort. Lasse var även koreograf, clown och välkänd artist.

Deras far gick bort för fyra år sedan och skulle i år ha varit 80 om han levat. Det är som en glad steppdansare som de flesta minns honom.

– Och det blev han egentligen av en slump, när han gick in genom fel dörr.

Där ser man vad ödet kan bära med sig. Lasses mamma hade anmält honom till en danskurs i foxtrot, för att han skulle komma ut och träffa lite flickor.

– Men så gick han fel och kom in på en steppkurs i stället.

Fel blev alltså rätt till slut, och det är många i Sverige tacksamma över.

I början av 2000-talet fick Lasse Kühler problem med ett öga, vilket innebar ett flertal operationer.

I den vevan bestämde han sig för att skriva ner sina minnen för en eventuell bok i framtiden.

Det var med Lasses speciella berättarstil, och han fick hjälp med renskrivningen.

– Pappa skrev ungefär som han talade, så vi har fått gå igenom texten och justerat en del saker. Utan att för den skull göra ingrepp på hans sätt att skriva.

Till detta har systrarna Kühler fått hjälp av Monica Forsberg, som ju skrivit mycket genom åren, inte minst sångtexter.

Boken är mycket trevligt skriven och man vill gärna läsa vidare. Särskilt dramatiskt är det i början med Lasses barndom.

– Hans far Albert var inte så snäll mot pappa precis och den enda gången han fick en kram av honom var vid avskedet vid föräldrarnas skilsmässa, när pappa bara var sju år.

Eller som det står i boken: ”Själv kunde jag inte förneka lättnaden över att slippa den oro och ångest jag hade i kroppen när Abbe fanns hemma.”

Men det skulle visa sig att Albert inte var Lasses biologiska far. Det var nämligen en man som hette Verner Zingmark, vilket Lasse inte fick reda på förrän han var 30 år.

Hur skulle du vilja beskriva er far?

– Han var väldigt levnadsglad och kärleksfull. Pappa levde verkligen i nuet. Ibland kunde han vara nästan som ett barn, han ville alltid att det skulle hända något. Han ville aldrig ha tråkigt.

Och det var aldrig tråkigt i hans sällskap heller. Men när Marie var i sjuårsåldern skiljde sig föräldrarna och flickorna bodde hos mamma.

– Pappa jobbade rätt så mycket, så den bästa chansen att få umgås med honom var genom hans jobb.

– Jag minns hur vi följde med på hans turné med Tjadden Hellström i mitten på 70-talet. Vi fick bland annat sälja program och allt var mycket spännande.

Kanske det var på det sättet som systrarna också fick smak för showbranschen? För nu har de varsin dansskola, förutom Maries medverkan på revyscenerna.