Tre socknar blev till en i lokalhistoriskt bokverk

Textstorlek:

Det bjöds en intressant och lärorik lokalhistorisk afton när bokserien om Sköllerstabygden uppmärksammades med ett jubileumsfirande under söndagen.
Dessutom överraskade socknarnas stipendiekommitté föreningen Pålsboda Förr och nu som prisades för sitt värdefulla arbete på ”gubbdagiset”.

I år har det gått 40 år sedan den första, och tänkta enda bok, om Sköllerstabygden gavs ut 1978.

Slutresultatet blev fyra gedigna och ”tjocka” utgåvor som av många klassas som praktverk över hur lokalhistorisk dokumentation ska presenteras i bokform.

Att en bok blev till fyra berodde på den mängd av nedskrivet material som fanns över de tre socknar som upptas i boken, men också som ytterligare ett led i detta, tillgången till initierade medförfattare som bidrog till skrivandet.

– Vi var ju många författare som presenterade olika teman som omfattade hela bygden, berättade Margit Werner som var medredaktör till redaktören Ann-Sofi Schotte Lindsten.

– Det dök upp nya saker hela tiden och volymen på böckerna ökade efter hand som arbetet pågick, tillade hon.

Men uppkomsten till att den första utgåvan låg färdigtrycket 1978 började långt mycket tidigare, redan 1952.

Det var då som socknarna Sköllersta, Svennevad och Bo slogs ihop till storkommunen Sköllersta.

Tankar väcktes om en hembygdsbok, det fanns ett behov av dokumentation, och detta aktualiserades ytterligare 1970 då Sköllersta inlemmades i Hallsbergs kommun.

Från början avsågs i första hand Sköllersta men det fanns också anteckningar i Svennevad och minnesuppteckningar i Bo, så man landade i att tre socknar skulle bli en i böckerna om Sköllerstabygden.

Material fanns, nu behövde man bara någon som höll i trådarna och sammanställde allt.

Man behövde inte resa långt, på Kävesta Folkhögskola fanns läraren Ann-Sofi Schotte Lindsten.

Hon hade gedigna kunskaper i bland annat folklivsforskning, lokalkännedom och var en god skribent.

– Hon åtog sig jobbet som redaktör och att samtidigt få ihop en grupp människor som kunde bidra i arbetet. En av dem var jag. Vi kom väldigt väl överens, något som resulterade i vänskap genom hela livet, konstaterade Margit Werner.

Det fanns många viktiga personer i gruppen och Margit framhöll särskilt Arthur Garbergs och Holger Jakobsson som två av dem.

På plats fanns även denna dag, förutom Margit, tre av böckernas medförfattare.

Trion var Sören Klingnéus, Arne Holmer samt Ingrid Hartman Söderberg som samtliga berättade om sina delar och om de olika teman som de ägnat sig åt och som bidragit till helheten i den belysta sockenhistorian.

Vid söndagens jubileumsfestlighet hade de tre arrangerande hembygdsföreningarna i Sköllersta, Svennevad och Bo hyrt in sig hos föreningen Pålsboda Förr och nu.

Det passade därför bra att i samband med kaffepausen särskilt uppmärksamma föreningen i Pålsboda som i folkmun går under namnet, gubbdagiset.

De tre hembygdsföreningarna har tillsammans utsett en stipendiekommitté som har att förvalta Sköllerstabygdens fond för forskning om hembygden.

En fond som instiftades 2001 i samband med att den sista delen i bokserien Sköllerstabygden givits ut.

Föreningen Pålsboda förr och nu uppfyller väl kraven och statuterna för att få stipendiet genom det storartade arbete de utför med att bland annat bygga modeller över hur Pålsboda sett ut och utvecklats under olika tidsepoker.

I söndags fick de högtidligt mottaga stipendiet med en prissumma på 5 000 kronor.

– Jag är jätteglad och överraskad. Det här hade vi inte en aning om, och det visar ju att vårt arbete uppskattas, utbrast föreningens ordförande Lars-Göran Andersson när han fick mottaga beviset överlämnat av stipendiekommitténs, Anna-Carin Schelin.

Margit Werner fick runda av den intressanta eftermiddagen och berättade då om den studiehandledning som gavs ut efter de fyra böckerna.

– Jag kan bara uppmana er i hembygdsföreningarna att kika i studiehandledningen. Den kan ge inspiration till studiecirklar och träffar för ett fortsatt arbete att dokumentera bygdens lokala historia, påpekade hon.