Gruvbyggnader besågs

Textstorlek:

Bergslagen var en region som drabbades hårt av gruvdöden under 1900-talet. Föreningen Bergslagsarkiv vill lyfta fram en era som betytt väldigt mycket för bygden.

Föreningen Bergslagsarkiv bildades våren 1988 på initiativ av dåvarande arkivchefen vid Värmlandsarkiv Bode Janzon.

Föreningen bildades av institutioner som förvarade källmaterial från Bergslagen och delade föreningens syften.

Efter hand har fler arkiv, bibliotek, museer, föreningar, kommuner, företag och enskilda personer anslutit sig, för att sprida kännedom om arkiv som belyser Bergslagens historia.

– Vi vill väcka intresse för Bergslagens historia och främja den historiskt inriktade arkivforskningen rörande Bergslagen, sade ordförande Anders Nordebring.

Seminariets första del hölls i församlingshemmet i Kopparberg. Här berättade gruvhistorikern Jan Kruse om gamla gruvor i Mellansverige och visade bilder, speciellt på gruvlavar.

Det hade under seklers lopp skapats flera olika typer av arkitektoniska byggnadsverk och i början var de av trä. Sedan byggdes lavarna av slaggsten och så småningom i stål och betong.

Gruvlaven i Ställberg var förr spetsig, men vid andra världskriget jämnades tornet för att kunna rymma en luftvärnskanon.

Med sina 917 meter under jord var Ställbergsgruvan under en lång period Sveriges djupaste. Här bröts en manganhaltig järnmalm som innehöll 50 procent järn och 5 procent mangan.

Jan tog också upp ämnet berguppfordring, alltså hur malmen kom upp till markytan. Under medeltiden bars hinkar upp för hand i trätråg.

Sedan skulle handvindar följa och därefter diverse andra vindspel. Sveriges första Koepespel monterades 1910 i Riddarhyttan.

På 1600-talet var gruvlinor gjorda av oxhudar och till 150 meter lina kunde det gå åt 100 oxhudar.

– Så då kan man tänka sig att det blev mycket Falukorv, utbrast Jan Kruse.

Arkitekt Magnus Rönn var i sitt föredrag mer inriktad på övrig industriarkitektur, alltså inte enbart gruvbyggnader.

Han visade prov på hur vattenkraftverken varierat i form från både borgar till typen grosshandlarvillor, tempel och kyrkor.

Magnus kunde avslöja att funkisstilen inom industrin faktiskt hade gjort sitt intåg redan före första världskriget. Annars är den allmänna uppfattningen att funkisen kom på 30-talet.

Men 1911-12 uppfördes i Tyskland Fargusfabriken som anses vara den första i den stilen.

I Sverige anammade Kooperativa Förbundet funkisen i sina industribyggnader och Magnus visade flera exempel från olika delar av landet.

Dessutom fick vi se prov på Ralph Erskines byggnadskonst.

Här i länet är vi mest förtrogna med hans bostadsbyggande i Gyttorp, men han ritade alltså en mängd industrilokaler i hela landet, som till exempel för Hästens Sängar i Köping.

Åhörarna, som var cirka 70 stycken, kunde på eftermiddagen besöka två gruvor; Ställbergs gruva och Haggruvan.

Ställbergsgruvan var i drift mellan 1867 och 1977, och man kan se hur förfallet påverkat byggnaderna sedan dess.

– Övergivna gruvbyggnader är för dyra att rustas upp och för dyra att rivas, påminde Anders Nordebring.

Därför står de nu som exempel på en värdefull industriepok.

Än så länge kan besökare gå in och studera byggnaderna som ett naturligt industrimuseum, men den dagen kan komma då de måste stängas av säkerhetsrisk.

Ställbergsgruvan används ändå under sommarhalvåret av ett konstnärskollektiv. I kontorshuset kan man fortfarande se utrymmena som en gång användes av personalen vid gruvan.

Den forna matsalens väggar pryds av ett 20-tal målningar som Gunnar Klys gjorde 1943. De visar olika delar i gruvhanteringen, och bara dessa konstverk är värda ett besök.

Gruvans blomstringsperiod var under 1940-, 50 och 60-talen. Vid 60-talets slut stod samhället på sin topp.

Vid Haggruvan tog ägaren Tommy Andersson emot sällskapet. Han bor alldeles intill gruvlaven och äger både denna och gruvan.

– Gruvhålet är vattenfyllt, men jag kan ändå använda det för att ta upp bergvärme till huset, upplyste han.

Besökarna fick ta sig ända upp till toppen av laven, om de vågade. En bländande utsikt kunde erbjudas.

De som ville stanna kvar på marken kunde istället gå in i Tommys loppisbod och fynda.

Haggruvan lades ner 1968, alltså nästan ett decennium före Ställbergsgruvan,

Gruvindustrin betydde otroligt mycket för Bergslagen en gång i tiden och gruvdöden fick förstås svåra konsekvenser för de boende.

Nu får de och andra minnas tillbaka på gruvornas blomstringsperioder.