Fredrick Federley (c): ”EU är en garant för landsbygden”

Textstorlek:

– Vi måste vända perspektivet. När man i dag  talar om landsbygden är det i tal om att man ger bidrag, stöd och ibland rentav satsningar. Landsbygden är problem, underskott, avfolkning och ska hjälpas, stödjas, om man har råd. Om bara en del av skatterna på den produktion som sker i jordbruk, skogsbruk, vattenkraftverk och all industri skulle hamna där den hör hemma så skulle landsbygdskommunerna vara de som stöttar staden, så sa Fredrick Federly, EU-parlamentariker och centerpartiets andre vice ordförande när när han talade om landsbygdsutveckling i Järnboås igår.

Annons:

Fredrick är själv bosatt i byn Björbo, vid Västerdalälven, i Gagnef kommun, Dalarna.

– Stadsperspektivet, centraliseringsperspektivet genomsyrar allt i Sverige. landsbygden diskrimineras eller rentav koloniseras. Vi har nästan all viktig exportindustri på mindre orter, på landsbygden.  All energiproduktion sker också på landsbygden, liksom all råvaruproduktion. Men företagen är skrivna i och betalar skatt i  Stockholm. Dit går också pengarna, för att stanna, sa Fredrick Federley.

Han menar att man kan se det tydligt på infrastruktur, vägar, järnvägar etc.

– Åker jag på en väg i Västerdalarna, eller Norra Värmland slås jag alltid av samma sak. En smal, uselt underhållen  väg  men här rullar miljarder som ska driva landet. Investerar man i vägar, ja, då är det runt storstäderna. Vi får vänta och kanske aldrig få del av infrastruktursatsningar,  säger han.

Federley och centerpartiet menar att en del av alla de vinster som produceras på landsbygden ska gå tillbaka dit i form av skatter. Lite av ett nollsummespel, men ändå viktigt.

– Om man låter en del av de skatter som hör hemma på landsbygden komma tillbaka till de kommuner där produktionen sker, ja då skulle vi snabbt se dessa kommuner gå från att ha tunga ekonomiska underskott och vara beroende vara den kommunala skatteutjämningen till att ha överskott och istället vara de som bidrar till skatteutjämningssystemet. Folk frågar mig vad det då spelar för roll? Jo, man går från att vara en fattig, tärande avfolkningskommun med ekonomiska problem till en kommun som delar med sig av sitt överskott. Det är faktiskt en större skillnad psykologiskt än vad man tror.  Det är inte längre frågan om att hjälpa den underutvecklade landsbygden, utan tvärt om, perspektivet vänds.

Federly pratade om två trender i samhället som påverkar landsbygden.

– Det är två trender som kan vara svåra att förena. Vi har en allt snabbare urbanisering. Den kommer att fortgå i överskådlig tid. Men, vi har å andra sidan också en tydlig trend att allt fler flyttar åt andra hållet, tillbaka till småorter och landsbygden. Förklaringen är givetvis så enkel att vi blir allt fler. Befolkningen räcker till både och.

Ett stort problem just nu är dock bostäder.

– Ja på bara några år har bristen på bostäder blivit ett problem i både mindre orter och på ren landsbygd. Det byggs för lite. Bristen hotar att vända positiv inflyttning. Bankerna använder ju marknadsvärdesprincipen när hus ska belånas. Lånar man för att bygga ett hus i Björbo där jag bor,  får man, när huset är färdigbyggt, finna sig i att det är en halv till en miljon  mindre värt än vad det kostade att bygga. Det innebär i klartext att få vågar, eller kan investera i bostäder, för att man inte får låna pengar Vi tror att man borde tvinga bankerna att värdera på byggnadskostnaderna.

Strandskyddet ställer ofta till det också.

– Strandskyddet är ju också en centralistisk  idé. Det kom till för att varenda centimeter strand kring Stockholm höll på att bli helt bebyggd. Men på landsbygden är ofta byarna centrerade kring vattendragen. Folk vill också bo där, vid vattnet. Hos oss i Dalarna, heller här i Järnboås, är inte tillgången på stränder ett problem. Det finns kommuner i landet där varje kommuninvånare har till gång till mil av stränder, per person, men man får inte bygga vid dem. När vi försöka lätta på dessa regler blev effekten istället en skärpning. Vi tror kommunerna är kapabla att besluta  om det här själva. Att man klarar att skydda stränder så alla har.

Federly är också helt övertygad om att EU inte bara är bra utan avgörande för den Svenska landsbygden.

– Jag är ju EU-parlamentariker. I EU omhuldas landsbygden. Landsbygden är viktig, man vill att hela länderna ska leva. Ett helt annat perspektiv än det vår riksdag har. Om ni funderar på hur majoriteten ser ut i vår riksdag ser ut, och tänker på hur bra vår landsbygdspolitik varit hittills, tror ni för en sekund att det skulle bli bättre om vi lämnade EU? Frågade Federly.

Under frågestunden kom Federley in även på integration. 

 Vi i centerpartiet är faktiskt det parti som vill spara mest på integration, för att den inte fungerar, bara kostar pengar. Det är lite med asylsökande som med landsbygden. Det finns en stor inneboende kraft. Det är inte almosor, bidrag man behöver utan rimliga möjligheter. Vi har regler som exempelvis säger att asylsökande inte får läsa Svenska innan de fått uppehållstillstånd. För de som kom 2015 har det inneburit år av passivitet som leder till utanförskap, sjukdom och kostnader. Tänk om dessa människor fått komma ut, lära sig svenska och jobba. Har man flytt över medelhavet och varit med om förfärliga upplevelser och tagit sig hit är man inget offer. Då har man en enorm inneboende kraft. En kraft som vi behöver, menade Fredrick Federley.

Annons: