För Louise från Odensbacken kom friheten med ”Kingen”

Textstorlek:

Med ”kingen” eller traktorn kan Louise Klaeson åka vart hon vill. På träffarna kan hon visa upp sin egen bil. Med tak över huvudet, värme och fjortis-dunk kör Louise Klaeson, 16 år, sin traktor och kompisarna kan åka med.

Annons:

Louise Klaeson har precis börjat på gymnasiet, bygg och anläggning, på Tullängen i Örebro. Tanken är sedan att välja anläggning, ta grävmaskinskort och läsa vidare till arbetsledare. Louise är en av de tre tjejer bland 59 killar på den linjen.

Louise är uppvuxen mellan Odensbacken och Stora Mellösa. Klass sju till nio gick hon på Odenskolan. Här på landsbygden har hon format sitt liv.

I februari 2018 kom ”kingen” in i hennes tillvaro.

– Det började med en crossmoppe 2017. Men jag alltid befunnit mig i kretsar där kompisar haft traktor. Jag har åkt med kompisar och det var alltid roligt, varmt och mycket musik. Så jag lyckades till slut övertala pappa som övertalade mamma, ler Louise.

En Nissan king cab årsmodell 00, en traktor som är två år äldre än Louise själv.

– Jag har i princip köpt den själv. Jag sålde crossmoppen och har varit duktig och lagt undan pengar i alla år. Visst, lite sponsring har jag fått av familj och släkt. Men alla presentpengar har jag sparat. Jag har även stått i kassan i sommar på Råsta jordgubbar, säger Louise

Louise berättar att hon får sponsring till en tank i månaden. Hon själv lägger cirka 300 kronor till på diesel. Hon känner även att hon kan hjälpa till genom att skjutsa lillebror till träningen ibland.

Pojkvännen Filip Hulterström finns i Kumla och dit tar det ungefär en timme att köra.

– Jag hade inte träffat Filip om jag inte haft traktorn. Det är ”kingens” förtjänst, skrattar Louise.

– Jag har typ bara kompisar som har traktor. Jag kan ta mig vart jag vill. Jag kan åka iväg själv. På träffar kan jag visa upp min egen bil, säger en nöjd Louise och fortsätter:

– Hade jag bott i Örebro hade jag väl haft moppe men bor man så här på landet måste man kunna ta sig runt.

Under våren träffades kompisarna och åkte till Hällabrottet och grillade hamburgare eller så var de i Kumla eller Marieberg.

– Vi kan köpa en pizza och parkera, sätta oss på Köpbergabron, äta och snacka. Vi gör inte så mycket egentligen, menar Louise

Stina Eriksson, 16 år, går också på Tullängen på el-linjen. Hon brukar hänga med Louise.

– Vi lyssnar på musik, sjunger och snackar. Det är bara trevligt i hennes traktor, säger Stina.

– Ja, inget slår snacket när vi åker omkring, tillägger Louise

– Man kommer undan vädret, när det är varmt och kallt. Man kan sitta och prata och man hör varandra. Det gör man inte på en moppe, säger Filip Hulterström, 16 år, som pluggar på Alléskolan och läser till grävmaskinist.

Den stora Sverigeträffen var i början på augusti. Den flyttades runt hela tiden då polisen stängde av för ungdomarna. Louise berättar att det var 2000 intresserade på facebook och cirka 1000 personer skulle komma. Det kanske var 200 till 300 traktorer till slut som kom.

– Vuxenvärlden förstår inte att vi vill ses och träffas. Vi går runt, kollar och pratar med folk. Det är klart att det är några som sabbar för oss andra. Och det är inte roligt, menar Louise

– I Odensbacken har vi alltid önskat oss en plats där vi kan vara med våra traktorer och mopeder, menar Louise.

Annons: