Alla vill ha vattenbombplan…

Textstorlek:

Sverige brinner!” läser man överallt. Och javisst – det är otäckt hur många bränder som pågår och hur svårsläckta dom är. När det brann på Villingsbergs skjutfält kändes brandröken tydligt hemma i mina trakter och rökdimman låg tät.

Diskussionen om vems fel allting egentligen är är också i full gång. Alla skyller på alla och de mest konstiga argument kommer fram. Brandflygplan kostar lika mycket som satsningen på elcyklar, säger Alliansen. Den röda sidan kontrar med att de kostar lika mycket som felsatsningarna på Nya Karolinska sjukhuset. Sverige måste ha egna vattenbombplan hojtar många och det är regeringens/Alliansens/militärens/Dan Eliassons fel att vi inte har det. Men faktiskt när det gäller beredskap så tillsattes en utredning efter skogsbranden i Västmanland för bara fyra år sedan. Den dåvarande alliansregeringen ville utvärdera räddningsarbetet och komma med förslag till förbättringar. Den nya rödgröna regeringen beslöt dock 2015 att begränsa uppdraget så att det inte blev några förbättringsförslag, och verkligen inga vattenbombplan.

En expert som jag hörde på radion förklarade att vi inte alls borde ha egna plan. De är nämligen inte bara extremt dyra, de kräver så mycket specialutbildad personal samtidigt, (tre skiftgående piloter plus tekniker och annan specialpersonal på marken) allt som allt ca 10 stycken per plan som behöver kontinuerlig träning. Vi kommer aldrig att kunna använda dem effektivt, därför är sådana här resurser något som vi ska hjälpas åt med inom EU och hyra av varandra tyckte han. Det låter ganska klokt tycker jag, för det är ju Sverige vi talar om. Det blir ju så oerhört pinsamt för regeringen när man hör en ansvarig person säga att planen inte kan lyfta för att piloterna har semester. Eller att brandsläckande personal blir hemskickade för de tillhör fel fackförbund. Ja, båda de här sakerna har hänt den här sommaren. De här specialplanen skulle bli stående på marken till stor kostnad och politisk förtret. Bara i Sverige, gott folk, bara i Sverige.

Men man skulle ju kunna resonera så att om vi har ett par egna plan så tillhör vi ju EU-resursen och kan hyras ut till ­andra länder. Dra vårt strå till stacken så att säga. Planen kanske till och med kunde ha andra uppgifter när det inte brinner.

Man kan också tydligt se problem med minskade resurser till deltidsbrandmän och kommunala räddningstjänster. Vad kommer det sig att offentligt betalda, helt nödvändiga yrken som räddningstjänst, deltidsbrandmän och sjuksköterskor har blivit bristyrken? Jag börjar nästan tänka som en viss ord­förande som ganska nyss väckte stor uppmärksamhet när han sa ”Vad f-n får jag för pengarna egentligen?”

Titti Hansson