Spannmålen torkar bort

Det torkar både på vall och bete. Här gödslas trots allt för bättre andraskörd. Foto: Henrik Östensson
Textstorlek:

Att det är oerhört torrt i skog och mark har inte undgått någon. Bland länets jordbrukare växer nu oron. Några större regnmängder verkar inte heller vara inom räckhåll.– När det gäller vårgrödorna ser det betydligt värre ut än i fjol, trots att grundvattenståndet var lägre då, menar Per Willén, spannmålsodlare och ordförande för LRF i länet.

Annons:

– På vissa håll ser det direkt katastrofalt ut med vårgrödorna, alltså det som såddes nu i våras. Grödorna har inte fått någon bra start. Det finns platser där grödan i princip torkat bort helt.

Jämfört med fjolåret, som också var mycket torrt, har det varit betydligt varmare så här långt, det har ökat effekterna av utebliven nederbörd.

– Jag har en egen teori. Förra året gjorde det låga grundvattenståndet och en förhållandevis sval vår kombinerat med en tidigare vårsådd att spannmålen hann utveckla djupare rötter. Det hjälpte till när det sedan blev torrare. Vi fick ju en relativt bra skörd i fjol, trots att det var ett torrår. I år kommer det nog inte bli så. Spannmålen hann aldrig sätta de djupa rötterna, därför är läget sämre, fortsätter Willén.

Per menar att det på många håll redan gått för långt, där kommer inte grödorna igen.

Även den spannmål som såddes i höstas drabbas nu.

– Höstsäden har bättre och djupare rötter. Men vi har ett extremt väder. På torra platser, sandbackar och liknande bränner även höstgrödor ner nu.

Örebro län är torrt, men det verkar var ännu torrare i Sörmland, Uppland och södra Östergötland, norra Småland.

Bland mjölkproducenter och köttproducenter skapar torkan också stora problem nu. Gräsvallarna torkar nu ner mycket snabbt. Enligt vad Länsposten erfar har det till och förekommit att vallar fattat eld när man slagit. Betet för djuren är också ett problem, då torkan gör att det inte växer alls i betesfållorna.

– Ja. På grund av torkan i fjol rådde bitvis stor grovfoderbrist redan i vintras. Det gör också att det inte finns något foder kvar från förra året. Vallarna har på de flesta håll slutat växa nu.

Många upplevde att man fick en normal, eller rentav bra förstaskörd av ensilage. Men sedan har vallarna i princip slutat växa helt. Normalt skördas andraskörden i mitten av juli. Men på många håll har gräset inte vuxit överhuvutaget sedan man tog förstaskörd.

– Det här kommer innebära stora problem. Det är torka över hela landet. Det kommer kanske inte finnas foder att omfördela på det sätt man gjorde i fjol. Vi i LRF kräver nu att det ska bli en allmän dispens på att få skörda gräs på kantzoner och mark som ligger i träda. Det skulle hjälpa upp situationen en aning och det skulle innebära ett rejält resursslöseri att bara putsa bort gräset på dessa ytor ett sådant här ord. Vi vädjar till våra politiker att tänka rätt i den svåra situationen som råder, fortsätter Willén.

Ett alternativ om det blir dåligt med grovfoder är att slakta ut djur, minska besättningarna. Men Redan i fjol sommar, när många köttproducenter insåg att det skulle bli foderbrist, anmäldes många djur till slakt. Redan innan hade slakterierna rätt långa köer. Sammantaget gjorde det att det under hela hösten och våren var kö på slakterierna. Många är nu oroade för att det inte kommer gå att bli av med djur om det blir än mer foderbrist.

– Slakterierna brukar vara tillmötesgående och försöka hjälpa till så långt det går. Men det var ett ansträngt läge förra året på grund av många faktorer. Och det ser dessvärre inte ut som slaktköerna har minskat. Man har fått ett beteende när de som är beroende av ett flöde till slakkteriet anmäler långt innan, vilket gör det än svårare om man snabbt vill minska antalet djur, menar Per Willén.

– Sammantaget skapar allt det här rätt stor oro och stress hos jordbrukarna. Det är naturligtvis inte bra, menar Per Willén.

Annons: