Störst är inte bäst!

Textstorlek:
Annons:

Flyktingvågen innebar att många kommuner fick många miljoner i statsbidrag. Dessa hamnade inte allihop i flyktingarnas fickor, de har hjälpt i synnerhet småkommunerna i länet att få minus till plus i kassan. Inga drastiska besparingar har utropats i rubrikerna. Tvärtom har så gott som alla kommuner i länet gått med ganska stora summor plus de sista två åren.

Men nu har flyktingarna slutat komma. I och med det får också kommunerna ta ansvar för att budgeten går ihop utan hjälp från staten. Vad händer? Som på beställning – landsbygden ska rädda stan återigen!

Både i Askersund och Lindesberg blåser det nu upp storm om skolan. För när skolbudgeten visar minus är det småskolornas fel och deras ansvar att rädda upp situationen. Plötsligt grävs det fram undersökningar som kan påvisa att det pedagogiskt sett är bra att centralisera och att storskalighet är toppen. Visst är det häpnadsväckande? Frågar man pedagoger säger de som första önskemål att de vill ha mindre grupper och klasser. Men i en mindre skola är det uppenbarligen inte bra att gå.

I Lindesberg säger socialdemokraten Irja Gustavsson något som är rent upprörande. Eleverna behöver bättre betyg och för att uppnå detta ska man lägga ner byskolorna. Hon säger att hon inte har något emot små skolor i princip men det är under förutsättning att de håller god kvalitet. Underförstått är de alltså sämre än de stora. Vad har hon för bevis på det undrar jag? Har kommunen verkligen jämfört vilka av eleverna som klarar sig bäst betygsmässigt? Naturligtvis har man inte det. Tänk om man skulle upptäcka att byskoleeleverna rentav hade bättre betyg? Att de kanske mådde bra av att gå på en skola där det inte trängs flera hundra elever?

I Askersund går man ännu längre och säger att man, enligt en utredning som gjorts, bör lägga ner fyra småskolor och fem dagis. De fyra småskolorna ska ge resten av skolbarnen i Askersund bättre betyg. Varför förskolorna (dagis) ska läggas ner står inte rent ut. Men vi vet ju att storskalighet sparar pengar. Därför ar det förstås förskolorna som bara har en eller kanske två avdelningar som ska bort först och främst. De ligger ofta på landet. Orsaken till förändringarna är inte alls pengar menar man. Det är ” att säkerställa verksamhetens pedagogiska kvalitet och att presentera förslag på en organisation som är långsiktigt hållbar ur ett pedagogiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv”.

Så mycket snömos att jag blir lätt illamående. För jag är så otroligt trött på att man tror att centralisering och storskalighet ska kunna göra något bättre och jag blir rentav förbannad på att man skyller på pedagogiskt dålig kvalité när det egentligen handlar om att spara pengar. Det är lugn, studiero och bra lärare som gör en bra skola. Som i sin tur kan höja betygsnivåerna. Hur skapar man det genom att centralisera ihop flera barn på samma ställe?

Annons: