Ett nytt häfte om Karlslund

Ett rivet husartorp som låg efter Karlslundsgatan i Örebro. Privatfoto från 1943.
Textstorlek:

Karlslunds hembygdsförening har nyligen kommit ut med sin 31:a publikation i serien Karlslund förr och nu. Som tidigare har flera olika artikelförfattare bidragit.

Annons:

Redaktionen har som vanligt bestått av Hans-Olov Andersson, Clas Thor och Hans Fredell. Den sistnämnde har skrivit om torpvandringar i området och rapporterade om att förra årets torpvandring lockade ett rekordantal, 36 intresserade.

Utgångspunkten var motionscentralen i Karlslund och första stoppet gjordes vid platsen för Karlslunds såg. Några betongplintar minner om punkten.

Här sågades veden upp till sädestorken och till de flesta lägenheterna som hörde till herrgården i Karlslund.

Bland annat passerades Hagatorpet där nu Örebro Brukshundklubb finns. Det var ett mycket gammalt torp som hade inhyst många arbetare genom åren. Från 1820-talet blev det utbyggt för två familjer, som fick varsin jordkällare.

Dessvärre blev det anrika torpet nerbränt för ett 15-tal år sedan, men brukshundklubben byggde upp det igen.

Inte långt från Hagatorpet ligger Nytorp, ett av få Karlslundstorp som är bevarat i originalskick. Också här finns en hundförening som sköter om huset.

I Karlslunds husartorp Lagmanstorp bodde herrgårdens siste husar Karl Wiktor Lindell. Han var även instruktör vid Karlslunds skjutbana. Husartorpet skulle tyvärr rivas 1964, när man här behövde utrymme för en busshållplats.

Skjutbanan som nämns ovan passerades också under rundvandringen. Eller rättare sagt platsen för den. Skyttepaviljongen revs redan på 30-talet, och enda resterna är några järn som syns i en raserad markörgrav.

Sven-Eric Ardhage skriver om en uppstoppad häst som så småningom skänktes till Örebro fältrittklubb. Klubben som förra året firade 100 år och numera har sin bas på Karlslunds herrgård.

Den uppstoppade hästen hade haft en lång och brokig historia. Under ett flertal år stod den i en läderfabrik norr om Frövi.

Hos Örebro fältrittklubb användes den uppstoppade hästen som lärorekvisita under många år.

Vidare har Lennart Bäck skrivit om spanska sjukan, som härjade som värst för hundra år sedan. De svenska läkarna hade förberett sig för sjukdomsutbrottet som förväntades komma hösten 1918. Men det blev värre än befarat, en pandemi.

Örebro-Kuriren skrev om influensan den 3 juli och Örebro Dagblad den 5:e. Därefter kunde man läsa om den varje dag under året.

Den svåra sjukdomen var en efterräkning från det fruktansvärda världskriget, 1914-18. Lennart redovisar några teorier om ursprunget till spanska sjukan.

Annons: