En sann sköterskehistoria

Henny Olsson och Maja Cederhammar har lagt ned ett stort arbete med att få boken om sjuksköterskornas lokalhistoria klar. Snart är den tryckt. Foto: Rolf Johnsson
Textstorlek:

Henny Olsson är 93 år ung och huvudförfattare till boken om Örebros sjuksköterskehistoria.– Vi som jobbat med boken känner oss stolta över den.

Professor i omvårdnadsforskning, 93 år, ungefär 20 böcker bakom sig. Och nu har Henny Olsson snart lagt sista handen vid boken som berättar om sjuksköterskeutbildningen under 100 år i Örebro, dess etik i ett historiskt perspektiv.

Vilken historia! Sann dessutom.

Landshövding Maria Larsson skriver i förordet till boken: ”Örebro stads och läns sjuksköterskeförening – det känns som ett starkt varumärke, nästan som en garanti för en bra vård”.

Bakom boken står nämligen Gula Korset, sjuksköterskornas kamratförening. Även om Henny Olsson är huvudförfattare så har även Pell Uno Larsson, Britt-Inger Garvill, Kerstin Gustafsson och Maja Cederhammar jobbat med boken. Nästa månad ska den vara klar för utgivning.

Henny Olsson tog examen 1949 och var sist i kullen sjuksköterskebarnmorskor. Numera är man sjuksköterska i grunden, innan man bygger på med barnmorskeutbildning.

Men tillbaka till starten. Henny Olsson berättar om startåren:

– 1846 började egentligen sjukvården i Örebro även om landstinget kom in i bilden senare. Örebro fick ett lasarett och kurhus.

– På den tiden fanns ingen sjuksköterskeutbildning. Istället var det ofta så att de kvinnor som varit patienter, och inte hade någonstans att ta vägen, fick bli kvar som sköterskor. Enda utbildningen var att de läst katekesen. Chefen, sysslomannen, var stenhård, lydnaden total. Och de stackars kvinnorna hade ju inget val, de hade ingen annan stans att bo.

Och så berättar Henny Olsson om att sköterskan på den tiden (det var ofta bara en sköterska) bodde i amputationsrummet, som även gjordes om till andaktsrum.

– En ledig dag på tre år!

1894 började den första sjuksköterskeutbildningen. En sköterska i taget, tre månaders utbildning. Två tre per år. Örebro var inte först. Sofiahemmet, diakonissorna och Röda Korset var igång på 1860-talet.

– Det var när man på 1920-talet började bygga lasarett runt om i landet som staten gick in och standardiserade utbildningen.

– Men medicinalstyrelsen har upprepade gånger under åren framhållit utbildningen i Örebro som ett föredöme.

Maja Cederhammar, Gula Korsets frontperson:

– Boken belyser tiden som utbildningen var knuten till landstinget, innan högskolan började ta över. Vi har haft fantastiskt roligt när vi skrivit den, och jag rekommenderar verkligen att läsa den. Vi behöver alla känna till mer om vår närhistoria.