”Det är som lilla julafton”

Textstorlek:

Åtta arkeologiintresserade hade i lördags samlats för en stunds metallsökeri. På en åker i Norra Bro letades det och grävdes.

Annons:

Ursprunget är den grundkurs i arkeologi som hölls på universitetet i höstas. Den här lördagen i april var därför samtidigt som en trevlig återförening av kurskamraterna. Åtta av de nästan 20 studenterna hade tagit sig tid till återträffen, en del ända från Vasselhyttan och Lindesberg.

För att leta med metalldetektor måste man ha ansökt till Länsstyrelsen, om det så är på egna ägor. Före årsskiftet var sådana tillstånd helt kostnadsfria, men numera kostar de 700 kronor, för varje tillfälle. Håkan Lindberg hade sett till att ansöka i tid på mark som tillhör Ingvar Bilock, boendes i Norra Bro.

– Min farmors föräldrar var bosatta här, så det är många generationer nu.

Det som skulle hittas i jorden var därför med största sannolikhet sådant som Ingvars förfäder hade tappat, när man var ute på åkern och arbetade.

Håkan Lindberg var den i gruppen som hade mest erfarenhet av den växande hobbyn med metallsökning. Han var med i starten av Sveriges Metallsökarförening för fem år sedan.

– Men själv hade jag letat sedan 2002, sade Håkan.

Föreningen har totalt 161 medlemmar, varav sex stycken i Örebro län. Än så länge är det alltså för tidigt med någon lokalavdelning.

– Men vi är fyra stycken från Stora Mellösa som brukar samlas och leta, berättade Håkan.

Nu fick även noviser prova på och alla tyckte det var lika spännande. När Carl-Johan Råberg fick ”napp”, alltså när metalldetektorn gav utslag, började Gunilla Jonsson-Ermedahl att gräva.

– Det här är som lilla julafton, lika spännande, utbrast hon.

Olika metaller hittades och det första var en odefinierbar klump som vägde tungt. Förmodligen var det en blybit. Därefter upphittades en gammal handsmidd järnspik, troligtvis från 1700-talet. Ytterligare fynd gjordes av aluminium och koppar.

– Nu har vi hittat fyra olika metaller, så nu är det bara de ädlaste kvar, brons, silver och guld, sade Carl-Johan, vilket orsakade viss munterhet.

En gammal sprint, förmodligen till ett hölass hittades på en uråldrig hålväg. Kärran har troligtvis kollapsat där en gång och antagligen letade man förgäves efter sprinten, som alltså kom fram ett antal hundra år för sent.

Ingvar visade också på en rotfruktsgrop i skogen, ett gammalt tidsdokument. Gropen var försedd med ditlagda stenar på väggarna och det syntes att allt var av mänsklig hand, inget som naturen åstadkommit.

Annons: