Utställning om gatunamn

Textstorlek:

En gata per bokstav, var Lilian Edströms mål när hon var med om att sätta upp Kumla biblioteks nya utställning. Men att hitta någon gata på x och z gick inte, så antalet gator blev 26 som presenteras i utställningen.

Annons:

Totalt sett finns det flera hundra gator i hela Kumla kommun och några kom alltså med i utställningen som kan ses till och med tisdag den 24 april. Den som producerat utställningen är Kumlas kulturavdelning.

På måndag den 23 april, mellan klockan 10.00 och 16.00, kommer Lilian Edström finnas på plats i biblioteket. Meningen är då att allmänheten ska kunna dela med sig av minnen och kunskap som hör samman med gatorna och dess namn.

Under övrig tid ligger ett block i informationsdisken där man kan delge sina minnen, eller också kan man maila Lilian på kommunen.

Om man kommer Norra Kungsvägen och svänger ner Östra Drottninggatan, ser man snart en gata till höger som heter Badhusgatan. Den stora tegelbyggnaden, som förr innehöll ett badhus, finns fortfarande kvar, men som numera har annat innehåll.

Vägen som går förbi Kumla Folkets hus och biblioteket heter Kvarngatan, och namnet kommer sig av att Kumla ångkvarn låg här.

När den startade 1891 räknades den som Kumlas första industri.

Först drevs kvarnen av en ångmaskin som eldades med torv som bröts på Ekebymossen, norr om Kumla. Denna torv fraktades på räls med vagnar dragna av hästar.

Denna bana har gett namn åt Mossbanegatan, som utgör en förlängning av Kvarngatan. Mossbanegatans sträckning är ganska identisk med den forna torvbanans.

Kvarnen fick elektricitet 1902, men skulle läggas ner 1958.

Sillagatan i Åbytorp har fått sitt namn efter att skoindustriarbetare som bodde här gemensamt köpte in en hel tunna sill som delades upp bland grannarna. När sedan vägen skulle få ett namn blev Sillagatan helt naturligt.

Djupadalsgatan då, varför heter den så? Jo, i utställningen får man reda på att där Kumlasjön ligger så var det en djup dal, vid sidan om grusåsen där landsvägen gick fram. Området kallades då i folkmun för ”Djupadal”.

Sedan fick det ge namn åt både gata, park och bad.

En av Kumlas stora män på 1800-talet var den driftige fröhandlaren Carl Adolf Hagendahl. I en tid då Kumlas centrum försköts från kyrkan till stationsområdet, så köpte han ett sockenmagasinet vid kyrkan och placerade nära järnvägen.

Hagendahlsvägen kom att bli uppkallad efter honom.

Annons: