Ny bok om obemärkta

Textstorlek:

Anita Maria Karlsson har nu släppt sin uppföljare till den första boken om obemärkta kvinnor, som kom för tre år sedan. Den nya har titeln ”Mödrar och mörkertal”.

Annons:

För visst är mörkertalet stort, det har Anita Maria blivit varse under tidens gång med arbetet på böckerna.

– Det här var inget man talade om förr. Det skulle sopas under mattan.

– Flera personer har efter min första bok kommit fram och sagt: ”Tack för att du har lyft på historielocket”.

Det var ett boksläpp i Nora i lördags och bokens första upplaga ligger på hundra exemplar.

– Ett givet försäljningsställe kommer bli på Larsmäss i augusti, och kanske också på Noramarken. Annars finns den att köpa direkt hos mig.

Alla bokhandlare i hela Sverige kan också beställa hem boken.

Sedan förra boken utkom har Anita Maria fått ny kontakt med ättlingar till de mödrar som blev drabbade av ofrivillig graviditet. Hon har även fått litteraturtips i ämnet.

– Dessutom har det kvinnliga nätverket Q-Nora, hjälpt mig att hitta nya som har varit med och berättat i boken.

Det var många barn som inte fick växa upp hos sina biologiska föräldrar. Klasskillnaderna och de sociala normerna förbjöd det, då pigan hade blivit med barn med husbonden, eller kanske någon av hans söner.

– Men det fanns även lyckliga exempel, som med familjen Bratt i Dalkarsberg.

Charlotta Persson föddes 1861 och skulle bli piga i familjen Bratts herrgård i Dalkarsberg, utanför Nora. En av sönerna i familjen hette Gustaf George och kärlek uppstod, med en graviditet som följd.

Att en piga skulle gifta sig med sin arbetsgivares son var dock otänkbart och Charlotta fick åka till Dalarna där hon födde Ellen 1884. George tog på sig faderskapet.

Efter förlossningen fick Charlotta arbeta hos högreståndsfamiljer för att lära sig ”finare” sedvänjor. Kanske att det fanns någon plan för hennes framtida liv?

Charlotta, som vanligtvis kallades Lotta, fick byta både för- och efternamn. Det blev då Charlotte Sandström, men så småningom skulle hon få efternamnet Bratt.

Paret åkte nämligen upp till Stockholm och gifte sig 1891. Så kallade Stockholmsäktenskap var ett begrepp, det vill säga att par levde ihop utan att vara gifta. Stockholm var friare på det området.

Några år senare skulle sönerna Folke och Sven födas i Dalkarsberg, dit familjen hade återvänt.

Med lite välvilja från allmänheten och samhället hade fler liknande exempel kunnat åstadkommas. Men tiderna var sådana att samhällsklasserna inte blandades.

Boken innehåller förstås andra fall där slutet inte blev fullt lika lyckligt som för familjen Bratt. För många barn till obemärkta mödrar blev modern tyvärr okänd livet ut.

I boken nämns hur Stig Olin, den välkände skådespelaren och kompositören, sökt upp sin okända mor, men där återseendet dock inte slog väl ut.

Anita Maria Karlsson får fortlöpande in nya uppgifter och bilder till sin forskning, och uppmanar alla som har något att tillföra i ämnet att kontakta henne.

Annons: