Var tid har sina tabun

Textstorlek:
Annons:

Det har alltid varit lätt att vara kritisk mot och fördöma trångsynthet, fördomar och synsätt, som har förekommit i en viss tid. Förr i tiden hade religionen ett stort inflytande på vad som fick tänkas och sägas.

Det var inte bara religionen utan speciella regler, som satts upp och som man hade att följa. Ett enkelt och tydligt exempel på det var hur kroppen skulle skylas när man badade utomhus. Både män och kvinnor iförde sig pyjamasliknande överdrag. Det är långt ifrån de minimala plagg, som nuförtiden används. Ja tänk, hur kunde man vara så inskränkt då? Då alltså. Fast vi accepterar det i dag .

Det förekommer att invandrarkvinnor har helt täckande kläder, från topp till tå.

Framförallt är det slöjan, som är på tapeten. Det märkliga är hur diskussionen om denna företeelse ibland blir. Det hävdas då från slöjornas försvarare, att detta är varje kvinnas fria val. När det här med slöjorna tas upp i medierna, slutar det hela med detta, som om det vore ett faktum för alla, Det mångkulturella samhället har varit ett motto och det har tyvärr betytt att viktiga principer om mäns och kvinnors rättigheter att leva och forma sina liv i frihet och efter egna val, ibland har sopats undan.

Problemet är inte hur vi andra ser på bruket av slöjor. Problemet är i stället hur de flickor och kvinnor, som vägrar bära slöja betraktas i en del invandrargrupper. De kan exempelvis bli kallade hora och löper stor risk att utsättas för våld. Det kommer alltför sällan upp till belysning. Sara Mohammed kom som flykting från Irak till Sverige 1993 och lever sedan dess under skyddad identitet. Hon har varit, och är, mycket aktiv i kampen mot hederskultur. Hon säger att rädslan för att betraktas som rasist, verkar vara viktigare än omsorgen om dem som är utsatta för hedersförtryck.

Sara Mohammed säger att när någon nämner ordet mångfald, finns det inte längre utrymme för en diskussion. Hon menar att mångkultur inte är tvångsäktenskap, tvång att bära slöja eller kränka mänskliga rättigheter. Hon säger också att många i sin iver att inte bli betraktade som främlingsfientliga blundar för detta.

Diskussioner borde inte i något fall strypas. Alla åsikter skall däremot bemötas och inte accepteras om de bedöms som felaktiga eller skadliga. Det är inom vänstern som motståndet att ta upp det här med hedersförtryck finns. Amineh Kakabaveh sitter i riksdagen för Vänsterpartiet. Hon hävdar att över 100 000 kvinnor i Sverige lever ett slags könsapartheid, under religionsfrihetens täckmantel.Hon säger också att hon i riksdagen känner ett större stöd från företrädare för andra partier än från sitt eget. Inför riksdagsvalet uteslöts hon från kandidatlistan. Vänsterpartiet säger sig vara ett feministiskt parti, men det är bara i andra sammanhang, inte när det gäller alla kvinnors rättigheter.

Annons: