Polisen om bedrägerier:”Det är en utmaning”

Lämna aldrig ut dina koder eller bankuppgifter på telefon, mejl eller i brevsvar till någon du inte känner igen, säger Leif Lexon, chef för polisens bedrägerigrupp.

Textstorlek:

I stället för att utföra stölder och rån sitter i dag personer med kriminella avsikter vid en dator och kasserar in stora pengar. ”Det ska fram-
hållas att internet är fantastiskt, men i spåren av vår offentlighetsprincip kommer också brotten”, menar Leif Lexon, chef för bedrägerigruppen vid polisen i Örebro.

Annons:

Läs mer om web- och telefonbedragare.

Leif Lexon började på bedrägerigruppen 2014 och har förutom att få 800 ärenden i balans även sett att inflödet av brottsanmälningar gällande bedrägerier ökat.

– De senaste åren har bedrägerianmälningarna i olika former ökat med en brant stigande kurva, konstaterar han.

Bedrägerigruppen har ett högt inflöde av ärenden som klassas som bidragsbrott.

Anmälningar som bland annat görs av socialförvaltningen och handlar om försörjningsstöd, men också från Försäkrings-
kassan, Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassan och Centrala studiestödsnämnden.

– Samhällets kontroll för att komma åt bidragsbrott har stärkts och det ökar förstås vårt inflöde av brott när myndigheterna gör anmälan.

– I dagsläget rör detta sig om en fjärdedel av vår balans, alltså öppna ärenden, säger Lexon.

En kraftig ökning gäller också det som vi kan kalla bluffbedrägerierna, och som riktar sig mot enskilda personer.

Bluffakturor, bluffsamtal och bluffmejl. Ett allt mer växande samhällsproblen som tvingat fram den nya lagen, grovt fordringsbedrägeri.

– Lagen har kommit till för att nå en lagföring exempelvis av dem som skickar ut bluffakturor, något som blivit en lukrativ kriminell verksamhet, förklarar Lexon.

Fakturabluffarna är förslagna och noggranna med att utskicken ska likna exempelvis myndig-
heters utskick.

Tanken med detta är att vilse-
leda postmottagaren till tron att det är något adressaten måste betala.

­ Får man en faktura i brevlådan för nån överenskommelse om avtal som man inte har tecknat är det bara att skicka in och bestrida den.

Om det handlar om en faktura där det påstås att man ska betala för ett avtal man inte har tecknat och har känslan av att det handlar om en bluff så ska man göra en polisanmälan, uppmanar Lexon.

Men skiljelinjen mellan brotts- och civilrättsmål är tunn när polisen ska bedöma en fortsatt handläggning:

– Vi ska kunna bevisa ett uppsåt att vilseleda och att det finns en vinning, exempelvis ekonomiskt, förklarar han.

– Får man en faktura på något man vet att man inte har beställt så kasta den i papperskorgen.

Ett annat vanligt tillvägagångssätt för att försöka nå enskilda människors kontouppgifter är så kallade bluffsamtal.

Många av dessa rings från utlandet av någon person som framför sitt ärende med kraftig brytning. Något som gör att mottagaren har svårt att förstå vad det handlar om.

– Under samtalet ska man se till att aldrig säga ordet, ja.

Det visar sig nämligen att samtalen bandas och klipps ihop för att gärningspersonen ska få fram just det svar som denne avser för att bevisa att det tecknats ett muntligt avtal.

– Med hjälp av en forensisk analys av inspelningen kan vi upptäcka att inspelningen manipulerats.

Men det finns även här en svårighet. Att lyckas lokalisera var dessa brottslingar finns, och vid en kontakt är de av förklarliga skäl inte jättevilliga att samarbeta med polisen.

– Det är en utmaning, men vi ger inte upp för svårigheterna och hittar vi dem kan vi göra en husrannsakan.

Att de ”samvetslösa” som sysslar med det här tjänar stora pengar finns det inga tveksamheter om, enligt Leif Lexon.

– Om vi säger att de ringer
tusen personer så kanske det är tre personer som går på det här och lämnar ut sina bankuppgifter och koder och får sedan sina konton länsade.

– Då kan det röra sig om summor från 100 000 kronor upp till flera miljoner som försvinner från ett och samma konto.

Lexon menar att det här visar på offentlighetsprincipens bak-
sida, med våra öppna register som ger alla tillgång till invånarnas data.

– Det är ganska enkelt att knappa in frågor och sedan registrera exempelvis hur många äldre som bor inom ett område.

Tyvärr, och sorgligt nog, är det många äldre och försvarslösa som blir utsatta för den här formen av brott. De tror oftast gott om alla, något som förövarna utnyttjar
genom att vilseleda dem.

– Det är avskyvärt att man har den strategin att tjäna pengar på.

I och med lagföringen av det nya brottet, grovt fordringsbedrägeri, dömer också tingsrätterna hårdare för brotten där äldre och mer försvarslösa drabbats.

Och Leif Lexons råd till den breda allmänheten för att bromsa att dessa försök till bedrägerier aldrig blir till brott är egentligen ganska enkelt:

– Det finns en princip man måste förhålla sig till. Lämna aldrig, aldrig ut några koder, som
gäller dina bankkonton, på telefon, brev eller mejl. Aldrig, uppmanar han.

Läs mer om web- och telefonbedragare.

Annons: