Bluffmakarna vill åtdina konton och koder

Textstorlek:

Vi lever i en allt fulare värld där många oseriösa och kriminella, i jakten på pengar, använder all tänkbar modern teknik för att länsa folks konton.Det väcker starkt obehag för de utsatta, även om man inte ”gått på bluffen”.

Annons:

Läs mer: Vad säger polisen

Det handlar precis inte om någon Robin Hood-anda, att stjäla från de rika och ge till de fattiga.

Istället riktar de oftast in sig på de svaga i samhället. Äldre, funktionsnedsatta och andra som lever i god tro om mänskligheten.

Utstuderat, organiserat och med en enda tanke, att länsa och roffa åt sig av våra surt förvärvade pengar. Presumtiva inkräktare som i all brist på empati och utan skruppler anser att andras pengar ska bli deras.

Bluffsamtal och bluffakturor har blivit vardag.

Länsposten har fått tagit del av en lång rad av händelser där någon, på bedrägligt och vilseledande sätt, försökt komma åt de personliga koderna till enskildas bankkonton. Här är några varnande exempel på hur det kan gå till:

Bluffsamtal:

Kvinnan, drygt 70 år, blir sent en kväll uppringd av en person som uppgav ett svenskt namn, men bröt krafitg på något utländskt språk. Mannen uppgav sig ringa från någon säkerhetsavdelning och han hade vetskap om kvinnans namn och personnummer.

Han berättade att någon hade handlat vitvaror för drygt 20 000 kronor i kvinnans namn. Om han fick bankkontot skulle han stoppa utbetalningen.

– Det kändes väldigt obehagligt att lämna ut mitt kontonummer till någon på telefon, berättar kvinnan som också sade det till mannen.

Han bad då att få ringa upp om en stund, men efter det har han inte hört av sig.

– Det känns hemskt när någon ringer så där, men jag tänkte hela tiden att jag lämnar inte ut något kontonummer. Det blev en olustkänsla som sitter kvar länge, konstaterar kvinnan.

Vid koll av mannens mobilnummer visade det sig vara ett okänt abbonemang och på nummerupplysningen står att läsa en varning att mannen utger sig att vara från Swedbank.

Bluffaktura:

En ung kvinnlig nyföretagare fick brev på posten från Bolagsupplysningen där det framgick att hon skulle komplettera sina företagsuppgifter, och det skulle kosta runt 4 800 kronor.

– Blanketten var utformad med en logga som gjorde att jag
vilseleddes att tro att den kom från Boverket eller Skatteverket, förklarar hon.

Eftersom hon ville göra allt rätt, gentemot ”myndigheten” betalade hon summan, men när hon runt ett år senare fick ett nytt brev med anmodan att betala en liknande summa drog hon öronen åt sig och förstod att hon
vilseletts och blivit lurad. Kontroll gjordes på Svenska Handels varningslista och där fanns det aktuella bolaget, med uppgivet säte i Tallin.

Kvinnan följde då Svenska Handels anvisningar och mejlade ett bestridande av fakturan till det angivna företaget, Bolagsupplysningen.Flera påminnelser följde, men samtliga bestreds i nya mejl och efter det upphörde det som hon kallar, ”brevtrakasserierna”.

Bluffmejl:

Ett tredje sätt att komma åt personers kontouppgifter med lockande erbjudande av olika förmåner kan ramla in i mejlkorgen.Nyligen skickade nån form av företag med adress, Austin Texas i USA ut ett mejl om ett förmånligt erbjudande från Ikea.

Där stod att mottagaren var en av 20 personer som utvalts i ”vår generösa undersökning”. Man skulle helt enkelt få ett presentkort till Ikea för bara 10 kronor! Nappade man på det skulle man bekräfta med en knappklick.

– Det gjorde jag aldrig eftersom jag dirket såg att mejlet
inte var seriöst eller från Ikea.
Men förstår att om jag gjort det skulle jag snart hamnat i en ruta att fylla i mina bankuppgifter,
säger den manlige mottagaren.

Vid en slagning på Ikeas hemsida varnas kunderna för den här formen av blufferbjudande som deras varumärke missbrukas med emellanåt. Några exempel plockade från den verklighet vi i dag befinner oss i. En dyster och skrämmamde utveckling där samvetsbefriade personer visar ett skurkaktigt
beteende, då oftas riktade mot dem som är lättast att vilseleda.

– I all brottslighet är drivkraften att skaffa sig pengar. Oavsett om det sker enskilt eller organiserat, påpekar Leif Lexon vilkas erfarenheter som polis i en annan artikel

Annons: