Pengar för att forska kring finskt kulturarv

Inom Finnerödja hembygdsgårds väggar och föreningsaktivas försorg har finninvandringen under många år forskats fram och dokumenterats.
Textstorlek:

Riksantikvarieämbetet hade att fördela 8 miljoner kronor till projekt för att bevara, använda och utveckla kulturarvet.

29 000 kronor av dessa tillföll hembygdsföreningen där nu arbetet med att öka grundforskningen kring tidig finsk invandring i Tiveden med närliggande områden startat.

Annons:

När RÄ, Riksantikvarieämbetet, ville ha in ansökningar till kulturarvsprojektet var det runt 400 intressenter som anmälde sig.

Finnerödja hembygdsförening var en av 74 som tilldelades medel för fortsatt kulturarvsarbete och nätverksbildande gällande tidig finsk invandring i Tiveden.

– Det är så bra med riksantikvarieämbetet som sätter in pengarna på kontot direkt att använda sig av. Därefter redovisar vi med fakturor, andra utlägg och rapporterar in vad vi gjort.

– Jätteskön hantering och man känner att man har ett helt annat ansvar, menar Lena Gribing, samordnare för det påbörjade projektet.

Hembygdsföreningen har under många år forskat kring den finska invandringen och bygden, innefattande Tiveden, har i det avseendet en lång historia bakåt i tiden.

Från när svedjefinnarna anlände, i sekelskiftet 1500/1600-talet, för att bosätta sig och bruka marken de själva svedde för sina odlingar.

Mycket kring detta finns att läsa i den intresseväckande boken, Finsk invandring till Tiveden med omnejd, skriven av Bertil I W Kjelldorff i samarbete med hembygdsföreningen.

Nu kom de sökta pengarna väl till pass för att fortsätta arbetet med grundforskning, sammanställning och att ytterligare åskådliggöra för att visa historiken bakom finninvandringen.

Det ekonomiska bidraget kommer bland annat att användas till föreläsningar och annan kunskapsinhämtning och uppkopplingar.

Kanske även till studie- och arkivbesök som ett led att riktigt gå till botten med grundforskningen.

– Vi ska också försöka bygga upp en hemsida och tillgängliggöra den kunskap och det material som finns.

– Utöver det hoppas vi med så kallade roll-ups skapa en utställning med bilder som kan vandra runt i bygderna, berättar Gribing.

De har hittills hunnit hålla en träff med handplockade personer som har intresse och kunskaper inom området.

– Det är alltså ingen grupp man kan ansluta sig till själv och vi kommer att vara ett 20-tal som jobbar med det här.

– Men resultatet ska förstås även presenteras för allmänheten, det finns ett stort intresse för det här, konstaterar Lena Gribing.

Man kommer eventuellt att jobba mer intensivt med vissa geografiska områden.

Exempelvis så finns det inte så mycket dokumenterat kring finnarnas tidiga levnadsvillkor i Askersund och Ramundeboda.

– Det är två platser det inte forskats så mycket på och som jag vill ha in i gruppens arbete och sammanställning.

Enligt Gribing visar tidigare forskning att bruken haft en liten negativ påverkan på finninvandringen.

Detta i och med att det uppstod konkurrens om skogarna som bruken behövde för framställningen av kol, och finnarna som i sin tur behövde skogen för svedjebruket.

Som läsarna själva förstår så finns en del intressant material att arbeta sig igenom, och förhoppningsvis kommer nytt upp i dagen.

Något som kan resultera i en närmast fullödig historieskrivning över den tidiga finninvandringen i Närke och då framförallt rörande Tiveden.

Annons: