Det gula guldet

Textstorlek:

”Glöm inte att köpa två påsar saffran när du är i affären.” Det var det sista min fru sa till mig när jag försvann ut genom dörren. Jag blev utsänd för att handla mat, livets nödtorft helt enkelt. I det ingår saffran, speciellt när det lackar mot jul.

Saffran är den mest värdefulla krydda som finns, så värdefull att butiken inte har den ute i hyllan bland salt och peppar och andra kryddor från inte när men fjärran. Saffranskryddan finns i små lövtunna påsar i kassan och man måste be kassörskan extra om att få köpa.

De flesta av våra kryddor som finns att köpa kommer långväga ifrån och saffran är inget undantag. Saffran är små pistillmärken på saffranskrokus och det går åt 100 000–150 000 handplockade och handrensade blommor för att få ihop ett kilo. Som tur är köper man sällan saffran kilovis utan det räcker med en liten påse innehållande några gram.

Saffran har sitt ursprung i Mellan östern-regionen men bevis för saffran finns även på Kreta, Indien och Egypten.  Kleopatra använde saffran som ett afrodisiak och fala damer i det egyptiska riket använde saffran som parfym. Under andra tider har människor också fått för sig att det gula pulvret kunnat fungera som medicin, främst mot magåkommor. En stor mängd saffran kan vara dödlig och innehållet i saffransbullar kan vara tillräckligt för att ge en talgoxe allvarliga hälsoproblem. Redan på 1300-talet använde de rika svenskarna saffran som medicin men det skulle dröja långt in på nittonhundratalet innan saffran blev en allmänt använd krydda bland Sveriges befolkning

Små mängder saffran är enbart smaksättare på maträtter. Vanligt på våra breddgrader är paella som får en härlig gul lyster med hjälp av krokusfärgen. Bouillabaisse, eller om ni hellre önskar fisksoppa, kan också kryddas gul med en påse saffran. Så här i jultider är naturligtvis bröd i olika former det som vi närmast förknippar med saffran. Lussebullar i olika former och skepnader lyser gult på kaffefaten i advent och jultid. Saftigt kaffebröd som ibland ackompanjeras av russin och pärlsocker beroende på tradition och geografi. Nu senast lussebullar som korvbröd. Kåsören har till och med i adventstid ätit glass smaksatt av saffran. En upplevelse av det mäktigare slaget och inte någon favorit bland smaker som finns på glassar. Dessutom är glass på en julmarknad inte kanske det första man tänker på och lockas av, men är kåsören i Nora så är kåsören.

Men jag skulle köpa saffran, det var mitt uppdrag när jag åkte till affären. Shoppinglistan fanns i telefonens anteckningssida och jag strök den ena varan efter den andra och till slut vara bara saffran kvar på skärmen. Jag suddade även ut saffran från skärmen och stoppade ner telefonen i fickan. Borde jag väl komma ihåg till det var min tur, det var bara en i kön framför mig.

”Köpte du saffran, jag behöver det nu för jag bakar? Det var fruns hälsningsfras till mig när jag stoppade näsan innanför dörren, väl hemma igen. Jag ställde ner påsarna med varor innanför dörren och vände på klacken för att åka ner till affären igen. Jag hade naturligtvis glömt att köpa saffran.