Teknis ett byggnadsminne

Raoul Hjärtström, länsantikvarie, assisterade landshövdingen. Istället för bandklippning blev det iskruvning. Teknisborgen från 1901 är utförd i engelsk nygotisk stil och har ytbeklädnad av kalksten. Foto: Göran Lindhé
Textstorlek:

Att Rudbecksskolan i Örebro blivit byggnadsminne har varit klart i några veckor. Men nu är det även inristat i sten, kan man nästan säga. Åtminstone är skylten uppsatt alldeles vid entrén på Kungsgatan.

Annons:
”Kulturhistorisk minnesmärke skyddat enligt lag” står det på skylten som landshövdingen Maria Larsson monterar upp på bilden här intill. En ceremoni som bevittnades av både elever, lärare och rektorer, såväl nuvarande som tidigare.
– Jag var lärare 23 år i fysik och matematik, säger Staffan Svedskog.
Han har nyss trumpetat ut fanfaren för det högtidliga ögonblicket. I vanliga fall spelar Staffan i Hemvärnets musikkår i Guldsmedshyttan och i Frövifors musikkår.
Att byggnadsminnesförklaringen sammanfaller med Tekniska skolans 160-årsjubileum är en poäng i sammanhanget och snart stundar även en historik, skriven av historieläraren Christer Blohm. Den kommer bland annat finnas tillgänglig på Litteraturens lördag den 11 november, där Christer signerar.
Eleverna, och även andra förstås, fick gedigna historiekunskaper förmedlade av de bägge utmärkta ceremonitalarna Maria Larsson och Raoul Hjärtström. Båda återkom flera gånger särskilt till två personer som betytt mycket för skolan, prosten Gumaelius och lektor Adolf Kjellström.
– Gustaf Wilhelm Gumaelius var en viktig man i Örebro under 1800-talet. Förutom en kyrkans man var han också en framstående politiker. Han låg bakom att vi Sverige fick allmän skolgång så tidigt som 1842, vilket betytt mycket för vårt land, sade Maria Larsson.
Gumaelius låg också bakom att Örebro fick landets tredje tekniska elementarskola 1857.
Raoul Hjärtström betonade läraren Adolf Kjellströms stora betydelse för Teknisborgens tillkomst och även hans stora vikt för staden Örebro.
– Skolan ritades i slutet av 1800-talet av framstående arkitekter från Stockholm, men det var skolans egen lektor Adolf Kjellström som låg bakom utformningen och idén. Hur kunde han få dem att lyssna på honom? frågade sig Raoul Hjärtström.
Raoul svarade strax på frågan och informerade om att trots att Kjellström inte var utbildad arkitekt var hans anseende så pass högt inom det området att han fick igenom sina idéer. Något som efterlevande örebroare får vara tacksamma över.
I biblioteket skålades det och sjöngs för jubilaren.
– Biblioteket är det enda rummet som är kvar i original, upplyste förre gymnasiechefen Lars Ekevärn.
Annons: