Språk 2

Textstorlek:
Annons:

Jag cyklade förbi ett av skyltfönstren i stan förra veckan, ”Svenska Kids” lyste med stora gröna bokstäver. När jag kom fram till rödljuset vid korsningen kom en bil förbi och på sidan stod det ”Sunds Delivery”. Språklig påverkan från andra språk är inte någon nyhet. Man kan säga att hela vårt språk är uppbyggt av andra språk, influenser från andra kulturer, låneord från andra språk. Det är hela idén med språk att vi ska använda det till att kommunicera med varandra för att lära oss av varandra. Naturligtvis vore det lättare om vi alla hade ett språk för kommunikationens skull men språket tar olika vägar på olika platser och förändras med blixtens hastighet.  Svenskan har på senare århundraden utsatts för språkliga influenser av framförallt tyska, franska och engelska. Längre tillbaka var naturligtvis latin det språk som påverkade oss mest utifrån att det var det som talades i kyrkan och det är också latinet som svenskan härstammar från. Vi har faktiskt också låneord från indiskan, men det är mer enstaka exempel på låneord som vi delar med flera andra av våra grannspråk.

Men nu i det tjugonde århundradet så är det engelskan som påverkar oss mest genom musik, film och teve som vi konsumerar i enorma mängder. Ett intressant fenomen är att norskan kommit att påverka ungdomar de senaste åren på grund av den norska ungdomsserien Skam. Trots att kinesiska och spanska är större språk utifrån hur många som talar språken tillhör vi den anglosaxiska kulturkretsen och ryggar tillbaka lite för dessa språk.

Trots att svenskan pratas av lite drygt 12 miljoner människor och då är att betrakta som ett litet språk gör vi vad vi kan för att påverka andra språk och vi har faktiskt lånat ut ord till engelskan trots att vi är så små i språkvärlden. Redan vikingarna som härjade både i österled och västerled lämnade språkliga spår på Irland såväl som i England. På senare tid har det engelska språket lånat ordet ombudsman från svenskan, ett bevis på vår tradition av medbestämmande. Smörgåsbord har framförallt amerikanerna lånat av oss men naturligtvis har prickar och ringar försvunnit då dessa är obegripliga för våra transatlantiska fränder. Jag har själv ätit ett äkta smorgasbord i Lincoln, Missouri och kan säga att bordet genomgått inte bara en språklig förändring utan även ur ett kulinariskt perspektiv har bordet ändrats rejält. Vi själva kallar smörgåsbordet idag för buffé, ett låneord från franskan.

  Ingvar Kamprad kämpar hårt, utan att veta om det, för att sprida det svenska språket över hela världen och han lyckas faktiskt bättre än vikingarna och alla andra. IKEA benämner alla sina produkter efter företeelser och namn i Sverige och övriga Norden då namnen inte räckte till för företagets enorma produktion för att hålla sig till svenska företeelser. Ingvar är mån om att prickar och ringar skall finnas kvar och skapar på så vis en sorts mystik över utbudet och ger oss på så vis flera turister till Sverige som blir nyfikna på landet och språket.

Vem skulle inte vilja äga sidobordet Lövbacken eller sova på madrassen Hövåg. Produkter som andas exotism och mysticism bara genom sina namn i ett internationellt perspektiv. Kanske Sunds Delivery kan köra hem madrassen?

 

Annons: