”Hörselskador kan bli fler i framtiden”

Åsa Berg Oscarsson bland familjens tre travhästar i hagen.
Textstorlek:

Sedan i början av året har HRF Kumla fått en ny ordförande. Det är Åsa Berg Oscarsson, som tidigare varit sekreterare. Länsposten har träffat henne i hemmet utanför Hällabrottet.

Annons:
HRF står för Hörselskadades Riksförbund och i Örebro län finns fyra lokalföreningar: Örebro, Lekeberg, Karlskoga/Degerfors och så Kumla.
– Hallsbergs är nedlagd och Askersundsföreningen är vilande, upplyser Åsa.
Därmed finns ingen förening i norra länsdelen. Kumla HRF har bortemot 40 medlemmar och har funnits sedan 1982.
Då är det alltså ett litet 35-årsjubileum i år?
– Ja, vi lade märke till det när vi spånade över programmet för i höst. Så vi får väl hitta på något spännande.
Höstprogrammet är ännu inte spikat, men klart är att det som vanligt blir en julträff senare i år.
Eftersom Åsa är hörselskadad sedan födseln har familjen alltid varit medlemmar i HRF. Men i Kumla HRF har Åsa inte varit med mer än några år.
– De ringde och frågade om jag ville ställa upp som kassör i deras förening. Det här med siffror och räkenskaper är dock inget för mig, men jag kunde tänka mig jobbet som sekreterare.
Sedan i februari har hon nu alltså fått förtroendet att leda föreningen i Kumla.
Hur var din barndom som hörselskadad?
– Skadan upptäcktes när jag var fem år och mitt första minne med hörapparat var från när jag var sex år och gick på lekis. Låg- och mellanstadiet gick okej i hörandeklass, men i högstadiet blev det tuffare, med olika klassrum och lång resväg in till Mariestad.
Trots hörselskadan kunde Åsa fullfölja hela grundskolan i hörandeklass. Det var när hon skulle börja gymnasiet som hon kom till Örebro. Där träffade hon även blivande maken Pär, som var från Uppsalatrakten.
De blev ett par och bodde i Örebro under ett antal år. Åsa och Pär arbetade inom vården, men när det blev indragningar där fick Pär istället jobb på Ericsson i Kumla.
– Då kunde vi lika gärna bo i Kumla som i Örebro.
Några år senare blev det Hällabrottet och Hälgholmen 2003. Här bor de i ett hus från 1910, med en lugn och harmonisk omgivning. Gården innehåller även tre travhästar.
Sedan barnen har växt upp så har Åsa märkt att det blivit lite mera tid över, vid sidan om familjen och gården.
– Därför tänkte jag ägna mer tid till HRF och försöka utveckla verksamheten här i Kumla.
Föreningen ska delta under Kumlas Seniordagar i början av oktober, som kommer hållas på Kvarngården, där också deras egna möten hålls.
– Där kommer allmänheten få möjlighet att göra ett hörseltest. Det är nämligen så att det är många som hör dåligt, som egentligen skulle behöva hjälpmedel. De första som märker det är omgivningen, alltså inte en själv.
– Dagens ungdomsvanor med ständiga lurar i öronen kan få svåra konsekvenser och tyvärr kan hörselskadorna bli fler i framtiden. Detta är något som behöver larmas om.
Det finns förresten påbörjade undersökningar på universitetet i Örebro i detta ämne, och slutrapporterna kan dessvärre bli dyster läsning.
Varför ska man då vara med i en förening som HRF?
– Som medlem kan man komma med idéer och få råd och stöd av likasinnade och experter på området. Man kan få information genom tidskrifter, medlemsblad och kontakter.
– Genom att aktivera sig stöder man arbetet för ett hörselsmartare samhälle. Vi kan driva frågor på ett lokalt plan, både politiska och specifika frågor.
På ett rikstäckande plan har HRF fått igenom en del saker genom åren. Fler tv-program har blivit textade och på biograferna har svenska filmer också blivit textade.
– Men fortfarande envisas en del tv-program med att ha bakgrundsmusik under tiden någon talar, vilket förstör för oss hörselskadade, påpekar Åsa.
Alla HRF-föreningar i länet har ett samarbete och ordnar gemensamma aktiviteter.
Den 26 augusti är det upptaktsträff med guidning på Örebro slott, lunch i Wadköping och en vandring bland Open Arts konstverk.
Annons: