Den gången Uruguay försvann från jordens yta

Textstorlek:

Det verkar vara en trend hos hipsters att skaffa jordglob. Jag tror det är mer som en hipp dekoration i lägenheten än en verklig bärare av kunskap om världens olika länder och gränser. Möjligen kan den fylla en funktion som en ljuskälla, ett dämpat ljus som sprids genom färggranna kontinenter. Jag och frun övernattade häromsistens i en lägenhet på söder i Stockholm som var utrustad med en glob som hade en hedersplats i hemmet. Högst upp på sonens önskelista står en glob som skall lysa upp boendet.  Ser en tydlig trend.

Jag tror inte att det finns någon nytillverkning av jordglober. Verkar som om världen är föränderlig just nu med nya gränser och nya nationer och förändringen går som bekant väldigt snabbt nu i dessa tider. Mycket snabbare nu än under jordglobens glansdagar.

Globernas historia är lång, den äldsta nu bevarade jordgloben tillverkades 1492 av en portugisisk kartograf, ett år innan Columbus kom hem och berättade om upptäckten av Amerika. På den globen är Asien och Europa extremt stora, allt för att få till en rimlig världsbild i det runda formatet. Långt ifrån alla var övertygade om att jorden var rund vid den här tiden. Något som antika greker redan århundradet före Kristus haft teorier om.

Jordglob eller solur, det var det man kunde se fram mot som femtioårspresent på sextio och sjuttiotalet. Två presenter som helt tappat i popularitet, de var inte så populära då heller alla gånger, om jag minns min pappa rätt. Jag såg på sociala medier en gammal journalfilm om när de tillverkade jordglober. Ett hantverk från början till slut. Papper i flera lager som limmades i olika mönster för att ge stadga och stabilitet till globen. Därpå ett sista lager med kartan över jordens länder som skulle passas ihop med exakthet. Sen in med lampa och på med fot.

Men hur var det nu när Uruguay utplånades från jordens yta? Jo, det var en hetsig pingismatch på övervåningen i mitt föräldrahem. Evig ära och berömmelse stod på spel när globen råkade bli föremål för en smärre jordbävning. Jag och min kompis från nollåtta-området spelade pingis på hallbordet framför tevesoffan under regniga dagar där i Östernärke. Vi hade racketar som sett bättre dagar, men vi ville träna innan vi cyklade till vår gemensamma kompis som hade ett riktigt pingisbord med ett riktigt nät i källaren. Vi hade bara en ihoprullad bordsduk som nät när vi spelade.

Belysningen var dunkel från taklampan så vi kompletterade med familjens jordglob som pappa fått på sin femtioårsdag. Globen stod på ett litet hörnbord bakom en av oss när vi spelade. Bordet var nog inte större än 50x150cm vilket ställde stora krav på oss i det korta spelet. Hur det nu var så missade en av oss bordsytan och tappade humöret. Genom en armrörelse, frivillig eller ofrivillig samtidigt som högre makter åkallades for racketen ur vederbörandes handen och träffade Uruguay på globen. Hela det sydamerikanska landet försvann från kontinenten. Spelet stannade och blodet isade i våra ådror. Vi hade förstört min pappas femtioårspresent. Kommer ärligen inte ihåg vem av oss som kastade racketen men vi var båda skyldiga. Vi lyckades skruva globen så Sydamerika kom på baksidan i förhållande till tevesoffan. Matchen var över.

Jag lyckades under lång tid hålla mina föräldrar ovetande om denna fadäs. Ibland snurrade Sydamerika fram när familjen tittade på teve och det var ångestladdade sekunder och minuter innan jag kunde vrida på globen så att hålet där egentligen Uruguay skulle vara hamnade på baksidan.