I Lekhyttan finns bara den svenska ullen

Textstorlek:

– Vi måste lyfta den svenska ullens status.
Det säger Gunilla Larsholt, som nu öppnat garnförmedling där enbart svenskt ullgarn får säljas.

Annons:
Det blev kommunalrådet i Lekeberg, Wendla Thorstensson, som fick inviga den nya garnförmedlingen på Hallagården i charmiga byn Lekhyttan.
I den här verksamheten ska bara svenskt ullgarn säljas, och eldsjälen Gunilla Larsholt berättar varför:
– Minst 50 procent av den svenska ullen, ofta ända upp till 90 procent, kastas. Nästan allt garn vi använder görs av importerad ull. Det är egentligen inte klokt.
– Varför ska vi göra det när vi har svensk ull?
Nu blir hon först i Sverige med att starta en verksamhet dit enbart svenskt garn kan lämnas in i förmedling, för att säljas.
Varje månad sedan går honom igenomdet inlämnade varulagret, och ersätter garnproducenterna för det garn som sålts.
Det är två kriterier som gäller för att få lämna in sitt garn här.
– För det första så måste det komma från djur som lever i Sverige. Det kan var får, kaniner, alpackor, kameler… You name it.
– För det andra måste det vara spunnet i Sverige, för hand eller med hjälp av maskin. Vi ska inte nyttja andra länders arbetskraft.
Gunilla Larsholt har redan innan hon dragit igång verksamheten ordentligt, kontakt med ullproducenter från hela landet.
– Jag upplever stor respons för det här nya sättet att förmedla garn på. Flera vill komma hit med sitt garn.
Kommunalrådet Wendla Thorstensson är positiv till verksamheten.
– Känns väldigt roligt och pionjärbetonat. Jag kommer att ta med Gunilla, och hennes make Johan Molin, tillsammans med Mona i Mjölkboa i Mullhyttan, på nästa länsmiddag på slottet. Det är ett väldigt spännande och innovativt landsbygdsföretagande att få visa upp där.
Sedan tidigare finns på Hallagården ullverksamhet där de som vill kan hyra in sig på dagtid och spinna, kasta och göra saker på tovningsmaskin. Där används även ”andra klassens ull”, som det enligt entreprenör Larsholt är väl så bra kvalitet på.
Annons: