Unikt ryssfynd hos Olle

De bägge tavlorna har fått sin givna plats bredvid andra tavlor ur Olle Larssons konstsamling. Foto: Göran Lindhé
Textstorlek:

Hemma hos Olle och Gun Larsson i Örebro gjordes ett unikt konstfynd för ett par år sedan. Under ett konstverk fanns en annan målning, och nyligen har Olle fått tillbaka de bägge tavlorna från konservatorn.

Annons:

En tavla blev alltså två, och vem vet, kanske det nya fyndet är värt lika mycket som det gamla?

Olle har samlat konst ända sedan han var 16 år, då han köpte sin första tavla för fem kronor. Han har aldrig varit med om något liknande som i fallet med den ryska tavlan.

För det är nämligen så att motivet med hästarna är målat av ryssen Nikolai Jegorovich Sverchkov (1817-1898), och det var en oljemålning på glas.

– Ja, det var en oljemålning på glas, men nu har min konservator på något konstigt sätt lyckats lyfta över målningen och lagt den på en gammal tidsenlig duk, berättar Olle.

Han köpte den en gång på 1970-talet på Stockholms Auktionsverk.

– Det var under en period då rysk konst var nere i låga priser och jag passade på att slå till.

Det har Olle aldrig ångrat, särskilt inte efter det senaste fyndet.

– I maj 2006 skulle Uppsala Auktionskammare ha en kvalitetsauktion och Knut Knutson var hemma hos mig och skulle hämta lite keramik. Jag minns att han sa när han kom att han hade ganska bråttom, eftersom han skulle vidare och titta på möbler i Karlskoga. Men han stannade hos mig i tre timmar.

De bägge herrarna hade inte enbart konst gemensamt, utan även akvariefiskar, visade det sig. Olle som gammal Zoo-handlare på Engelbrektsgatan, och Knut hade också handlat med akvariefiskar, när han bodde i Lund.

– Nåväl, vi bestämde att den ryska tavlan skulle tas med på auktionen till ett utropspris på någonstans mellan 100 000 och 150 000 kronor. Knut var och är expert på rysk konst.

Men det visade sig att tavlan hade börjat tappa färg, och kanske berodde detta på att den blev osåld.

Året efter försökte Olle sälja den genom Stockholms Auktionsverk, som dock sänkte utgångspriset till mellan 60 000 och 100 000 kronor. Inte heller den gången såldes konstverket.

– Auktionsverket hade i sina bestämmelser skrivet att om man inte hämtade osålt gods inom tre veckor så skulle det gå till Röda Korset. I den vevan var jag sjuk och hade ingen möjlighet att åka upp till Stockholm. Jag tänkte att Röda Korset får väl ta tavlan då.

Men det var nog meningen att tavlan skulle återbördas till makarna Larsson och Gun minns en dag strax före jul 2014:

– Det ringde en dam och frågade om vi visste om att vi hade en tavla hos dem. De skulle nämligen flytta från ett hamnmagasin och var tvungna att tömma det.

– Auktionsverket noterade väl att jag hade varit en stor kund hos dem och såg väl mellan fingrarna på sina bestämmelser. Men att de skulle förvara den i åtta år innan vi fick besked, säger Olle, som trodde att rysstavlan var ett förgånget kapitel.

Larssons fick alltså tillbaka tavlan och ett barnbarn som bor i Stockholm kunde hämta ut den.

– Men det var mycket säkerhetskontroller med fullmakter och så vidare, innan hon fick ut tavlan.

Efter denna långa förvaring hos Stockholms Auktionsverk hade ännu mer färg lossnat. Och det var nu den fantastiska konstsagan tog skruv. Mellan färgflagorna såg Olle hur bilden av en kvinna började träda fram, och han trodde knappt sina ögon.

– Jag blev verkligen förvånad och fascinerad. Tänk, här har ett konstverk legat dolt sedan 1800-talet.

Flera frågor dök upp i Olles huvud. Varför hade konstnären målat över ett så fint porträtt av en kvinna? Var det någon han ville glömma? Eller var kvinnomotivet gjort av någon annan konstnär? Och i så fall av vem?

Det nyfunna motivet var nämligen osignerat och Olle hoppas nu kunna få kontakt med ryska konstexperter för att få svar på sina frågor.

– Min konservator trodde kanske att tavlan med damen kunde vara värd minst lika mycket som hästtavlan.

Så måhända får experten på rysk konst, Knut Knutson, göra ett återbesök till makarna Larsson.

– Jag ska även kontakta Bukowskis och jag hoppas att de kan härleda konstverket.

Man brukar prata om att ett samlarföremåls proveniens är värt mycket, och i det här fallet finns det två konstverk med en synnerligen unik proveniens. Bara den borde plussa på värdet åtskilliga tusenlappar.

Men frågan är om Olle nu verkligen vill sälja någon av tavlorna, efter denna fantastiska historia.

– Jag tycker tavlan med kvinnan påminner lite om Zorn och hans kvinnobilder.

– Och som uppvuxen på landet har jag alltid gillat hästar och nu när konservatorn har gjort hästtavlan så fin vill man ju inte göra sig av med den.

Annons: