Skiffern spökar igen

Det är i det här området över 400 fastighetsägare fått beskedet att ett Kanadensiskt gruvbolag vill undersöka berggrunden för en eventuell framtida gruvbrytning. Bilden är från Sörsätter, i bakgrunden, Kvarntorpshögen. foto: Henrik Östensson
Textstorlek:

I början av februari fick mer än 400 fastighetsägare i Kvarntorpstrakten en kungörelse från Bergsstaten som berättade att ett gruvbolag beviljats ett så kallat undersökningstillstånd i området.
För de flesta kommer dock undersökningstillståndet inte innebära något alls, säger Stig Svanström på Länsstyrelsen.

Annons:

– Är det verkligen rimligt att ett utländskt bolag utan vidare kan beviljas tillstånd att undersöka berggrunden för framtida gruvdrift på privat mark, utan att vi egentligen kan göra så mycket åt det. Äganderätten är ju grundlagsskyddad, men det känns inte så här, säger Karin Lindqvist Kax, Sätterbol, Pålsboda, en av de som fått kungörelsen.

Trots namnet är bolaget som sökt undersökningstillståndet inte svenskt. Svenska Skifferoljeaktiebolaget har adress Toronto, Kanada.

Namnet kommer dock från det bolag som under andra världskriget och fram till 1960-talet utvann olja ur alunskiffer i Kvarntorpsområdet Det var en extremt miljöpåverkande verksamhet som bland annat förstörde grundvattnet i vissa delar i området. Den mest tydliga lämningen av verksamheten är Kvarntorpshögen, Närkesslättens eget giftiga askberg, i dag utflyktsmål.

Formellt är ett undersökningstillstånd det som förr kallades för en inmutning.

– Det ger det företag som sökt tillståndet ensamrätt att undersöka berggrundens egenskaper i området under tre år, säger Johan Morin, jurist på Bergsstaten, den myndighet som hanterar minerallagen.

Enligt minerallagen kan i princip inte Bergstaten neka undersökningstillstånd.

Det nya Svenska Skifferoljeaktiebolaget började söka undersökningstillstånd i området för drygt 10 år sedan. Man får förnya, eller förlänga undersökningstillståndet tre gånger. Sedan hamnar området i ett slags karantän i ett år, sedan står det fritt för nya gruvbolag att åter söka tillstånd. Enligt ansökan ska man framför allt undersöka halten av nickel i berggrunden. Men man letar efter flera mineral samtidigt.

De fastighetsägare som berörts kan överklaga, det måste göras inom tre veckor från det att man mottagit kungörelsen. Både Hallsbergs och Kumla kommun har motsatt sig undersökningstillståndet.

– För att gå vidare måste nu bolaget komma med en arbetsplan som beskriver hur provarbetena ska gå till och när de ska göras, berättar Stig Svanström på Länsstyrelsen.

Arbetsplanen lämnas till respektive markägare. Då kommer bara de som direkt av berörs av provarbetena få arbetsplanen, alltså inte alla de som berörs av undersökningstillståndet. Kommer man inte överens med bolaget om arbetsplanen, eller har invändningar som bolaget inte vill tillmötesgå avgör Bergsstaten tvisten.

När man får arbetsplanen kan det vara läge att ställa krav.

– Det finns ingen sådan rätt. Men jag tycker man ska försöka. Pengar för intrång, eller att man kanske reparerar en väg man använder under arbetet, säger Stig.

– Vi är remissinstans och kan invända mot arbetsplanen om kulturvärden, mark, eller vatten riskerar att påverkas, fortsätter han.

Vad provarbetena består av kan variera. Det kan bli tal om att borra i bergrunden, plocka lösa stenar, eller knacka loss material från berghällar. Man studerar även prover från tidigare provtagningar och historiska, arkiverade data.

Det har under den senaste tioårsperioden pågått några provarbeten i länet. Tillstånden har då getts trots att såväl kommuner som boende protesterat, och överklagat. Ofta märker dock boende inget av proverna.

– Minerallagen är generöst utformad, det är förhållandevis lätt att få undersökningstillstånd och inte särskilt lätt att få gehör för överklaganden, säger Johan Morin, jurist på Bergsstaten.

Han menar dock att det är ytterst ovanligt att undersökningsarbeten leder till gruvdrift.

– Nej, det ska mycket till. Det tar mycket lång tid och sker ytterst sällan. Vi har i dagsläget cirka 500 undersökningstillstånd i Sverige. Det brukar vara över 1 000. Men det finns ju bara 16 aktiva gruvor. De flesta har varit igång i flera decennier, några flera hundra år.

Stig Svanström, länsstyrelsen håller med.

– Det är mycket ovanligt att man går vidare. Många på Närkesslätten är oroade för uranbrytning, men det kommer aldrig ske. Det skulle krävas en oerhört komplicerad politisk process först.

– Frågan är ju varför man då beviljar sådan här tillstånd? För oss boende här i området blir det ju ett slags ständig oro, säger Karin Lindqvist Kax.

Hon är dock inte heller så ororad för en eventuell brytning i framtiden.

– Jag tror aldrig det blir av. Jag tror man har de här tillstånden rullande och gör lite småarbeten för att hålla uppe intresse och aktiekurser, men det känns ändå inte bra, säger hon.

Annons: