Europas supervalår

Textstorlek:

Nederländerna har hållit val och Europas supervalår är igång. Visar månne holländarnas vägval vad som väntar även i Frankrike och Tyskland senare i år? EU:s framtid ligger i vågskålen.

När detta skrivs är det blott dagar till valdagen och förhandsrapporteringen handlar mest om Geert Wilders och Frihetspartiet som har Koranförbud, EU-exit och stopp för invandring som de mest extrema ståndpunkterna.

Oavsett hur det gått i valet (läsarna av denna text har väl facit) kan Geert Wilders sannolikt inte vara med och bilda regering. Inget annat parti vill ha honom med i en ministär. Den närmaste framtiden får utvisa hur det blir.

Valresultatet är hur som helst en signal om vartåt vindarna blåser, särskilt som det står och väger i Europa. Populism, slutenhet och främlingsfientlighet sprider sig, samtidigt som en tydlig reaktion för fortsatt öppenhet, fri handel, yttrandefrihet och demokrati, gör sig gällande.

Ett positivt exempel på det senare är Österrike, där Alexander Van der Bellen valdes till president i december. Österrike kunde ha blivit första land i efterkrigstidens Västeuropa att välja en högerpopulistisk statschef, men i stället lovar den nye statschefen att driva en pro-europeisk och öppen linje.

Nederländerna, som nu valt ny kurs, är med sina drygt 17 miljoner invånare ett relativt litet land, samtidigt ett av EU:s grundarländer. Tyskland har snart 82 miljoner invånare och Frankrike drygt 67 miljoner. De utgör tillsammans med Italien (60,6 miljoner) och Spanien (46,4 miljoner) giganterna i EU. Dessa länders vägval påverkar hela övriga Europa.

Ett annat EU-land av dignitet är Polen med 38,5 miljoner invånare. Landets regering blev grundligt överkörd vid EU:s toppmöte i förra veckan då EU-ledarna valde om landets förre premiärminister Donald Tusk till permanent rådsordförande, ett av EU:s tyngsta jobb.

Något som inte föll den polska regeringen på läppen. Landets representant på mötet vägrade ställa sig bakom slutresolutionen, en ytterst ovanlig företeelse på ett EU-toppmöte.

Exempel Polen visar på slitningar i EU-familjen. Särskilt de forna östländerna tycks alltmer slå in på en nationalistisk linje och ett öppet ifrågasättande av yttrandefrihet och oberoende medier. Inte konstigt att EU-kommissionen i somras riktade en varning till den polska regeringen.

Huvudfrågan i de europeiska ödesvalen i år är just öppenhet, både internt i de egna nationerna, men även gentemot övriga Europa. I den andra vågskålen ligger slutenhet, isolering och tystade medier och medborgare.

När populism och extrem nationalism vinner framgång på skilda håll i världen blir det särskilt viktigt hur de stora europeiska nationerna väljer.

Framtiden är inte given, folken har den i sina händer.

Bo Höglander