Hällestad är orten som aldrig varit någon stad

Hällestads kyrka, ett praktexemplar av kyrkor, i en liten bygd. Foto: Göran Lindhé
Textstorlek:

Bara någon mil utanför landskapsgränsen mot Östergötland ligger orten Hällestad. Av namnet och kyrkan kan man få intrycket av en större ort, men så är inte fallet.

Annons:

Hällestad tillhör en samling orter i landet med ändelsen -stad i ortnamnet, men där stadsambitionerna för länge sedan är bortflugna.

Däremot till exempel Karlstad, Kristianstad, Ystad, Halmstad och Mariestad skulle bli riktiga städer. Men så har vi gelikar med Hällestad som Grebbestad och Båstad. Sedan finns ju alla orter med ändelsen -sta, men ”sta” är ett gammalt ord för plats och ställe.

Nåväl, Hällestad äger faktiskt en större kyrka som egentligen endast anstår en riktig stad. Den uppfördes i nygotisk stil åren 1893 – 95. Dessförinnan fanns en kyrka från slutet av 1720-talet, men som brann ner den 23 januari 1893.

Föregångaren till den nedbrunna kyrkan hade varit med om samma öde 1726, samtidigt som den då också drabbats av plundring.

Ända sedan medeltiden har det funnits en kyrka på orten, eventuellt ända sedan 1200-talet. Det visar att orten har haft en stor kyrklig förankring under många århundraden och hade ett stort upptagningsområde.

Hällestads betydelse minskade dock i takt med att de större orterna i landskapet, Norrköping och Linköping, ökade. Från Linköping går fortfarande, via Vreta Kloster, Hällestadsvägen.

Förr i tiden hade den säkert samma status som vilken trafikerad landsväg som helst, men nu är det endast en mindre och kurvig skogsväg, som nästan fallit i glömska.

Den stora och högt uppsatta milstenen någon mil från Hällestad kan vittna om en förr viktig genomfartsled. Numera verkar stenen helt ha fallit i glömska hos Länsstyrelsen, eftersom man inte kan uttyda någon text från den.

Men så är det ju knappt några som passerar här och då kanske det inte är lika hög prioritering på skötsel. Fundamentet verkar ändå vara helt intakt och stenarna ligger fortfarande på plats.

Det finns andra orter som är innehavare av omotiverat stora kyrkor, som till exempel Guldsmedshyttan och Fellingsbro, i Örebro län. Där kan man peka på ett historiskt företagsklimat, som inte längre finns kvar. I det förstnämnda fallet en gruvnäring och i det andra en större lantbruksbygd.

Men faktum är att även skogarna i norra Östergötland gömmer minnen från ett bergsbruk, som kan vara ett av de allra äldsta i Sverige. Medan man mest talat om Lekebergs och Nora bergslag har norra Östergötland förblivit en vit fläck på Sveriges bergshistoriska karta.

Skogarna och arkiven väntar därför fortfarande på att få sina hemligheter genomlysta av modern vetenskaplig forskning. Kanske Hällestad byggde upp sin storhetstid genom malmbrytning redan på 1100- och 1200-talen?

Annons: