I sonens vinylback del 3

Textstorlek:
Annons:

Den här vinylbacken innehåller som jag tidigare berättat en hel del stöldgods. Ja, kanske det egentligen ska vara arvegods för backens innehåll har stora likheter med mina gamla vinyler som gått och blivit attraktiva för den yngre generationen. Jag behöver inte vara bitter eller ledsen för det, utan snarare glad för då hamnar skivorna i goda händer och spelas med jämna mellanrum vilket de annars inte gjorts på de senaste 30 åren. Inte många gånger användes vinylspelaren efter det att cd-spelaren kom in i familjens vardagsrum och nu går även den ett osäkert öde till mötes med alla siter och streamingtjänster där man kan ladda ner låtarna från ett oändligt musikaliskt landskap.

Den här gången tänker jag berätta om musik i vinylbacken som berör, den berör mig och många andra. Musik som kan få dig att ändra sinnesstämning, men också förstärka den känsla du för tillfället har när du lägger på en platta på spelaren.

Jag bläddrade bland den gamla drickabackens skivor och hittade de amerikanska parhästarna Simon and Garfunkel och den engelska supergruppen från sextiotalets England, The Beatles. Två stjärnkonstellationer på den musikaliska sextiotalshimlen som utan tvekan gjort massor av musik som fått många känslor i gungning. The Beatles Fool on the hill, Long and winding road och Hey Jude. Känslosam musik som får mig att bli eftertänksam. Text och musik i en sällsynt lyckad kombination. Sånger som fortfarande berör, femtio år efter att de spelades för första gången. Musik som en gång fick världen att stanna och tänka efter, fick världen att engagera sig i kampen mot orättvisor.

Simon and Garfunkels Bridge over troubled water hittar jag också i den där gamla drickabacken. En melodi som har sin speciella historia då det var bland det sista de gjorde tillsammans innan de gick skilda vägar som artister. Nu, fyrtiofem år senare, har den blivit en ofta använd sång på begravningar och det får mig att berätta om det tredje fyndet i backen den här dagen. Toto, ett annat amerikanskt band av något senare datum.           Bandet har haft hits i form av Africa, Rosanna och Hold the Line och för en tid sedan var jag på en begravning, en borgerlig begravning, där Totos gamla hits spelades i stället för traditionell begravningsmusik. Detta var ett önskemål från den som planerat sin egen begravning. Egentligen borde jag inte blivit överraskad, men det blev jag trots allt. Jag satt där och lyssnade och kunde inte annat än le åt musikvalet samtidigt som minnen och känslor blandades i mitt huvud och skapade ett kaos som ändå var organiserat och rofyllt. Jag har inte lyssnat på Toto sen begravningen och jag får väl vänta och se vilka känslor som dyker upp nästa gång jag hör Totos musik.

Musik är känslor, minnen och bilder från förr och nu. Sinnesstämningar som dyker upp igen så fort vi hör ett musikaliskt intro strömma ur högtalarna. Musik sköljer över oss som en oemotståndlig tidvattenvåg och förvandlar nutid till dåtid i en känslomässig berg och dalbana. Vilken skatt en gammal orange drickaback kan innehålla!

Annons: