Ny bok efter forskning om obemärkta kvinnor

I handen håller Anita Maria Karlsson den senaste i raden av böcker med historiska teman.  Foto: Göran Lindhé
Textstorlek:
Annons:

Järnboås Anita Maria Karlssons senaste bok heter Obemärkta kvinnor och okända män. Den är säkert efterlängtad hos många, som saknat något skrivet i detta dunkla kapitel av svensk historia.

– Egentligen är det boksläpp på Larsmäss här i Järnboås den 13 till 14 augusti, men det är många som frågar efter den redan nu, säger författarinnan.

Under årens lopp har en mängd barn blivit bortadopterade på grund av att unga kvinnor ofrivilligt blivit gravida.

– De har sett fram mot att någon belyser detta historiska tema, som länge legat i dunkel. Många tycker det är konstigt att just inget har blivit skrivet i detta ämne förut.

Men det har faktiskt skrivits B- och C-uppsatser. Anita Maria berättar om hur hon av en ren tillfällighet fick nys om en av dem.

– Jag satt och väntade på en bil inne i Nora och bredvid satt en annan dam som jag började samtala med. Jag nämnde något om mitt bokprojekt och då säger hon plötsligt ”men det har ju min syster i Göteborg skrivit en uppsats om”, och då fick man genast en kontakt där.

Anita Maria trivs verkligen med att lägga pussel till historien och det ena har gett det andra under de här åren som bokprojektet pågått.

– Jag har fått bidrag från länsstyrelsen till tryckningen och de ville då helst att hela boken skulle handla om länet. Men jag var tvungen att sträcka mig runt hela Sverige får att få hela sammanhanget.

Inte minst när det gäller Gustav III, som under sin regeringstid införde ett så kallat barnamordsplakat. Det var under en tid då barnamord var väldigt vanliga, eftersom skammen var stor att föda ett oäkta barn. Då infördes en möjlighet för kvinnorna att föda obemärkta, alltså helt anonymt.

När 1917 års lag ”om barn utom äktenskap” infördes försvann möjligheten att föda obemärkt. Då skulle en barnavårdsman bistå den ensamma mamman och sörja för att faderskapet fastställdes, så att ett underhåll kunde betalas.

Eftersom de flesta sjukhusen förr inte hade någon barnbördsavdelning så växte det upp en mängd privata förlossningshem, både enklare och mer lyxiga varianter.

– Det kunde vara ett välavlönande extraknäck för många lantbrukare att inrätta ett förlossningshem på gården.

De flesta förlossningshemmen fanns dock i storstäder som Stockholm, Göteborg och även Köpenhamn, som många föredrog.

– Där var risken för den gravida kvinnan att bli upptäckt mycket mindre och bland andra Astrid Lindgren valde att åka över sundet.

Många flickor blev i oönskat tillstånd när de tog sin första tjänst som husa, eller jungfru som man sade.

– De stackars flickorna visste förmodligen inte vad de gav sig in på och vilka faror som fanns när de skulle ut på arbetsmarknaden.

På landsbygden var det oftast bonden som var boven i dramat, det vill säga som gjorde pigan med barn. I staden kunde det förutom husbonden själv även vara någon av sönerna i familjen. Men skammen var lika stor.

Vi sitter och resonerar om varför ingen slog larm om hur förhållandena var, föräldrarna till flickorna kunde kanske ha varnat sina döttrar mer. Men sexualupplysningen var inte särskilt långt framskriden på den tiden. Ämnet var helt enkelt tabu.

Hur som helst så var det ändå människor det handlade om, både pigorna och sönerna i familjerna var oftast i en ålder då det här med kärlek var speciellt spännande. Förmodligen blev flera av dem även kära på riktigt, men där det på grund av klasskillnaderna inte fanns någon framtid.

I andra fall kunde det vara vad vi idag skulle kalla rena våldtäkterna. Men flickorna var i starkt underläge och en protest kunde leda till stora svårigheter att få andra arbeten.

– Man kan dra vissa paralleller med den tidens kvinnosyn och alla övergrepp idag som flickor tvingas utstå på festivaler och liknande, poängterar Anita Maria, för att anknyta till nutiden.

I boken finns en förteckning över en mängd förlossningshem
i landet och för att hålla oss i länet kan speciellt nämnas Holmsätershemmet i Vintrosa.

Länets kända aktris Anita König var dotter till en obemärkt kvinna som födde på Holmsäter. Anita berättar om sin barndom
i ett kapitel i boken.

 

Annons: