Tivedsbo langar på Vasaloppet

Nyfunna vänner. Helge Jakobsson tillsammans med Thomas och Gun Larsson från Nossebro träffades som volontärer i Mångsbodarna. Foto: Marlies de Kort
Textstorlek:

Mångsbodarna har sedan flera år tillbaka blivit Tivedsbon Helge Jakobssons plats på jorden den första söndagen i mars. Men istället för skidor spänner han på sig ett plastförkläde.

Annons:

Drygt en miljon skidåkare har stakat sig fram från Berga by i Sälen till målet i Mora allt sedan vasaloppsstarten 1922.

Helge Jakobsson gör i år sitt 8:e Vasalopp, men nån skidåkare har han aldrig varit. Istället medverkar han ideellt som funktionär utmed spårområdet vid den välkända kontrollen i Mångsbodarna.

Sprängar-Helge blir för en dag Blåbärs-Helge, och gissa att han trivs även med den rollen.

Man skulle kunna säga att det finns två ingångar till tivedsbons resa i ”fäders spår”.

Den ena är när han som 7-8 åring av sin far Gunnar fick boken ”Mora-Nisse i vita spår”.

– Den gick rätt in i hjärtat när pappa läste den för mig, berättar Helge.

– Bara att höra boktiteln kan klinga inom mig, så nåt var det som fängslade.

Det blev Helges första kontakt med Vasaloppet, och som senare hemma i soffan följdes av tv-tittande från direktsändningarna.

Den andra ingången, och som gjorde att han raskt närmade sig själva tävlingarna på plats, var ett besök i Dalarna för nio år sedan.

– Det var sommar och jag stannade till i Mångsbodarna som är en klassisk by för Vasaloppet.

Helge upptäckte några gubbar som satt runt en öppen eld och drack kaffe. För er som inte känner Helge kan vi berätta att han med stort nöje börjar prata med folk, kända eller okända, var det än må vara.

– Vi satt och språka en stund och till slut frågade jag hur man gör om man vill vara med och hjälpa till på vasaloppssöndagen. Det är bara du kommer svara de, berättar han.

När Helge sedan kom hem så ringde han upp till ledarna för kontrollen och fick bekräftat att han var välkommen in i funktionärsgänget.

På den tiden var det nu framlidne Birger och hans hustru Linnéa Götesson som var chefer för kontrollen. Två riktiga eldsjälar, och Linnéa är med än i dag trots en aktningsvärd ålder på runt 82 år.

– Två fantastiska människor. De var själv ute i skogen på höstarna och plockade all blåbär som gick åt till drycken i Mångsbodarna, berättar Helge.

I dag är det ett större företag som levererar den klassiska drycken med stort B, som i Blåbär.

– Men fortfarande kokas blåbärssoppan i fyra vedeldade stora bykgrytor, påpekar Helge.

Drycken pumpas sedan över i stora tankar där sedan funktionärerna tappar ur den i tolvliters hinkar som bärs fram till borden.

– Där häller vi upp drycken i pappersmuggar som vi langar ut till de törstande vasaloppsåkarna.

Helge berättar att det går åt lite folk för att klara uppgiften, då enbart vid denna kontroll.

– Själva staben är väl på runt 150 personer och sedan är vi ett 40-tal löshästar.

Man växlar arbetsuppgifter och rycker in där det mest behövs för tillfället. Det är allt från att springa med hinkarna, hälla upp i muggarna och att langa dryck och bullar i spåret utanför borden.

– Det är hektiska timmar. Det gäller att ha pinkat innan för man hinner inte med att gå ifrån under förmiddagen, påpekar Helge.

Han medger att han var lite bortkommen den första gången. Visste inte riktigt hur han skulle göra eller var han skulle placera sig för att vara till störst nytta.

– Då hör jag en kvinna bakom mig som pratade västgötska, från samma landskap som jag. Vi presenterade oss och efter det så släppte all min oro.

Paret var, Gun och Thomas Larsson från Nossebro som hade varit med i Mångsbodarna i tio år, så de hade en del att lära ut.

– Vi blev bästa kompisar, och sedan dess har vi bott ihop i en stuga sju minuters gångväg från kontrollen.

På söndag morgon, tävlingsdagen, vid runt fyratiden väcks de av det som Helge kallar, ”den automatiska väckarklockan”.

Den består av skidåkare som är härbärgerade på vinden i stugan.

– Det brukar vara fransmän eller italienare. De går upp då för att rusta sig i ordning så de hinner med bussen som går upp till starten i Sälen.

Varje år tar Helge med sig tre kompisar, nya för varje år. På lördag ger de fyra sig iväg. Första anhalt är Vasaloppsmuséet i Mora, så de nya ska få en bild av arrangemanget.

Därefter tar han med dem upp så de får titta på gärdet i Berga by, och den ”hemska backen” straxt efter starten.

– Sen åker vi tillbaka till Mångsbodarna och inrättar oss och laddar inför söndagen.

En av dem som följt med Helge upp är en annan Tivedsbo, Janne Skoglund. Janne har själv åkt Vasaloppet nio gånger.

– Kanske lite sällsynt att en som åkt så många år istället åker dit och langar soppa till de tävlande, menar Janne.

Han fick till och med vara behjälplig med att ”dra repet” som det kallas när man stänger kontrollen, och de som hamnat på fel sida får ta bussen till mål.

– Minns att det kom en och undrade om repet var draget. När han fick veta att det var så, då svarade han bara, ”bra då behöver jag inte åka längre”, berättar Janne.

När repet har dragits i Mångsbodarna då återstår städningen och avrustningen av allt material som finns på kontrollplatsen.

– Det är bland annat drivor av pappmuggar som ska krattas upp, förklarar Helge.

Alla funktionärerna är inriktade på att göra det så bra som möjligt, och dessutom snabbt.

– Efteråt bjuds vi som jobbat nämligen på en jättefin middag. Ofta är det älgkött på menyn. Givetvis har jag även sett till att ha med en kartong tivedsrökt skinka och fläsk som också serveras då.

Funderar du själv på att åka loppet Helge?

– Nej, på det bestämdaste. Det är kul att se dem komma, det är spänstigt folk som åker. Så lite avundsjuk kan man ju vara.

Vad är ditt bästa minne från de här åren?

– Jag tror det var det första året som jag var uppe. Jag hade sån tur att jag fick träffa självaste Mora-Nisse som var där tillsammans med sin dotter. Jag fick hälsa på honom i egen hög person, det var stort och mäktigt, säger Helge Jakobsson.

Tivedsbon som inte gärna åker skidor, men som har en stor nyfikenhet att lära sig mer, och som har ett stort hjärta klappande för att dela med sig och hjälpa andra.

Annons: