Julstjärnan – en tysk idé

Textstorlek:

​Varifrån skulle seden med jul- och adventsstjärnor komma, om inte från Tyskland. Seden kan härledas till den tyska staden Herrnhut och 1880-talet.

De sitter numera överallt i våra fönster – adventsstjärnorna. Men medan vi för 50 år sedan hade en stjärna, i ett fönster, så har vi numera stjärnor i vart och vartannat fönster. ungefär som med adventsstakarna.

Seden att hänga upp en stjärna kan härledas till Tyskland. Där, i staden Herrnhut, dök de första stjärnorna av papp upp.

Herrnhutarna kallades en evangelisk riktning och det var i den Evangeliska Brödraförsamlingen som en av dess lärare fick idén att göra pappersstjärnor, tillsammans med eleverna på internatskolan.

Själva finessen var att man kunde montera belysning inuti stjärnan. På så sätt kunde skolan lysas upp under fyra mörka vinterveckor.

Men Herrnhutläraren i sin tur sägs ha fått idén från en av rörelsens missionärer, som sett svenska (!) stjärngossar gå i lussetåget med stjärnor. Alltså skulle i så fall adventsstjärnan ha sina rötter i Sverige.

Därefter rullade det på med stjärntillverkning. Inte oväntat var det pappers- och missionsbokhandeln som var först med att börja sälja stjärnor och platsen var – Herrnhut. Först med en liten brandfarlig fotogen- och oljelampa inuti, sedan en glödlampa, när den tiden kom.

Tillverkningen expanderade och snart gick stjärnorna med 17 fyrkantiga och åtta trekantiga spetsar på export. En ”äkta” Herrnhutstjärna, var vad som gällde för den som ville hålla sig a jour med utvecklingen.

Enligt Nordiska Museet finns det belägg för att ordet adventsstjärna började användas 1934 i Sverige. Det var för övrigt samma år som tyskarnas lysande idé nådde Sverige. Exporten trummade på. Och det kunde verkligen behövas ljus i mörkret, dessa svåra år på 30-talet.

Samma museums forskning berättar också att svensk tillverkning av adventsstjärnor började under krigsåren. 1941 för att vara exakt.

Och vem, av alla, var det som började massproducera billiga hopvikbara stjärnor om inte Erling Persson. Om ni tycker namnet verkar bekant så var det mycket riktigt han som senare startade Hennes & Mauritz.

Och den stjärnan som så gott som de flesta av oss minns från vår barndom var gulröd, hopfällbar. Och det var alltid far i huset som gick upp på vinden för att hämta ner den första av alla julsaker när det var dags för adventstiden.

Den dyra tyska stjärnan hade därmed fått en svensk uppföljare för betydligt billigare pris. 2 kronor och 50 öre var ett bra pris och redan premiärjulen 1941 såldes det över 200 000 sådana här svenska stjärnor. Den tyska stjärnan kostade för övrigt, vid samma tid, 15 kronor.

De små hålen i pappstjärnorna, som gjordes för att få stjärnan att gnistra mer, togs det patent på. Och sedan rullade den svenska succén vidare. Tillverkningstakten var så hög att julstjärneproduktionen, som låg i Stockholm, sysselsatte 300 personer. Papperslösa (flyktingar) tillverkade stjärnor av papper.

I nutid har stjärnorna ändrat karaktär, och format. De är större, fler och sitter lika ofta på en stång som de hänger i fönstret. Glas, metall, halm, träspån, papper… allt finns idag i det digra julstjärneutbudet.