Järven kommer till länet

Textstorlek:

LÄNET Järven är på intåg till våra skogar i länet. Stationering finns redan i södra Dalarna och norra Värmland.

Annons:

Mycket talar för att vi snart kan ha järv etablerad inom länets gränser, och då företrädesvis i de nordliga delarna.

– I norra delen av Örebro län skulle det kunna bli en etablering, men jag kan inte säga när i tid det skulle handla om, säger Malin Aronsson från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Grimsö forskningsstation.

Enkelt uttryckt en nygammal art på väg tillbaka, för den har funnits här tidigare. I gammal jaktstatistik från 1800-talet så finns uppgifter om järv i närområdet, och på den tiden var det skottpengar på dem.

Järven är ett rovdjur i familjen mårddjur, och benämns på latin Gulo Gulo.

– Vi har cirka 600 järvar i landet i dag. Under senare år har de spridit sig i östlig och sydlig riktning, alltså utanför fjällkedjan, konstaterar Malin som studerat järv i många år.

Djuret är förhållandevis litet. Hanarna kan väga mellan 12-15 kilo, medan honorna ligger någonstans runt 8-10 kilo. Honorna är relativt gamla, 3-4 år, innan de får ungar för första gången.

– De har alltså en ganska låg reproduktionstakt, mycket beroende på födotillgången och honans ålder.

Ungarna föds i lyan, en snögrotta, under februari månad. Under diperioden kan honan ta med sig ungarna och byta lyplats.

Järven är egentligen anpassad till ett liv i karga landskap, och det är en effektiv jägare där det finns snö. Då kan den fälla ganska stora byten.

I brist på snö så är den asätare och livnär sig på det som andra rovdjur lämnat, eller kadaver som blivit liggande i skogen.

– Den äter upp precis allt av ett byte. Styckar i bitar, springer och gömmer och lagrar maten för en oförutsägbar födotillgång, berättar Malin.

Tätaste beståndet av järv finns förstås fortfarande inom Norrlands renskötselområden, och där är ren den huvudsakliga födan. Utanför rennäringens arealer består ”middagarna” oftast av kadaver, gärna av älg, men även smågnagare, bäver, skogsfågel och hare.

– Älgjakten är viktig för järven. Allt som lämnas kvar av jägarna tar de vara på.

Järvarna lever ensamma, inte i flock eller grupp, och de är extremt revirhävdande inom könen. En hane täcker 4-5 honor, och har ett revir på i medel 70000 hektar. Det motsvarar cirka 140 000 fotbollsplaner.

– Järvarna springer hela tiden och har inga problem att täcka av sitt revir varje dag.

– Honornas rörelsemönster under våren styrs av lyans placering och var det finns mat, förklarar Malin.

Forskarna har sändarförsett järvar och resultaten av deras rörelser vid utvandring eller spridning är smått imponerande.

– Hanar utvandrar längre än honor med ett snitt på 17 mil. Honorna ligger på runt 8 mil.

Med den utbredningen, och med det starka revirhävdandet, så blir förstås följden att det i dag även finns järv i skogslandet.

Inventeringen på våra breddgrader försvåras av att snötillgången för spårsäkring inte är så god. Istället använder man sig av kameror för att testa alternativa inventeringsmetoder som är oberoende av snö.

Fotograferingen är ett bra hjälpmedel i inventeringen, då för att dokumentera att en föryngring skett.

En vuxen hane som fångades och märktes med GPS sändare i södra Dalarna under våren 2015 har tagit sig en tur in i Örebro län.

Redan 2009 fotograferades ett djur i Gammelbo. Andra observationer saknas inte heller. De flesta av dessa har gjorts i norra länsdelen. Men även söder om Askersund och nere i Karlsborg har det inrapporterats uppgifter om järv.

– I norra länet kommer det säkert att finnas observationer varje år, och även en del i södra delen, gissar Malin Aronsson.

Ni som är intresserade av att följa utvecklingen i det svenska järvprojektet kan göra det på hemsidan www.jarvprojektet.se.

BJÖRN PALMQVIST

Annons: